Latin-Svéd szótár »

noster svédül

LatinSvéd
noster pronoun

vårpronomen
possessivt pronomen som indikerar ägande av eller tillhörighet till de talande (vi) om det ägda eller tillhörande är i ental och har n-genus; possessivt pronomen i första person plural med huvudordet i singular utrum

vårpronomen
reflexivt possessivt pronomen som syftar tillbaka på och indikerar ägande av eller tillhörighet till subjektet om subjektet är i första person plural (vi) och om det ägda eller tillhörande är i ental och har n-genus; reflexivt possessivt pronomen i första person plural med huvudordet i singular utrum

vårtpronomen
reflexivt possessivt pronomen som syftar tillbaka på och indikerar ägande av eller tillhörighet till subjektet om subjektet är i första person plural (vi) och om det ägda eller tillhörande är i ental och har t-genus; reflexivt possessivt pronomen i första person plural med huvudordet i singular neutrum

Pater noster noun

fadervårsubstantiv
en bön central för kristendomen

Herrens bönsubstantiv