mors svédül

Latin	Svéd
mors \| exitium noun	dödsubstantiv upphörande av liv
morsus [morsus] (4th) M noun	bettsubstantiv det att bita bettsubstantiv något som bitits av; en tugga huggsubstantiv anfall med tänder
mordeo [mordere, momordi, morsus] (2nd) verb	huggaverb bita (hastigt) huggaverb göra utfall mot en metkrok; även nappa
mortuus \| mors adjective	dödadjektiv som inte lever, vanligen om personer eller djur som har levat och dött, även om företeelser

Korábban kerestél rá