ministerium [ministeri(i)] (2nd) N noun | agenssubstantiv handlingskraft, förmåga, fri vilja, självständighet agentursubstantiv ett företag som företräder ett annat företags ekonomiska intressen, genom att exempelvis sälja det andra företagets varor, jfr agent byråsubstantiv ämbetsverk, kontor departementsubstantiv i Sverige och en rad andra länder beteckning för en enhet inom regeringens kansli ministeriumsubstantiv |