licet svédül

Latin	Svéd
licet [licere, licuit, licitus est] (2nd) IMPERS verb	bli avverb komma till stånd, inträffa sätta i gångverb
licet	blottbara
licet noun	trubbhagtorn(exemplar av) trädslaget (Cratagus monogyna) i släktet hagtornar substantiv
scilicet adverb	förståsadverb naturligtvis, givetvis, självklart; används för att markera att något är så välkänt att det egentligen inte behöver nämnas eller betonas, men att man ändå gör så för tydlighetens skull

Korábban kerestél rá