Latin-Svéd szótár »

fama svédül

LatinSvéd
fama [famae] (1st) F
noun

gehörsubstantiv
förmåga att uppfatta musik med en sådan grad av medvetenhet och förståelse att det blir möjligt att på ett stilriktigt sätt återge och gestalta det hörda

nomen | existimatio | fama noun

namnsubstantiv
det någon eller något heter; ett (eller flera) ord som används för att ange/särskilja en viss person, djurindivid, föremål, begrepp, kategori eller annan företeelse