barba svédül

Latin	Svéd
barba [barbae] (1st) F noun	grad(vass) metallflisa som sticker ut från ett metallstycke som har sågats eller borrats substantiv skäggsubstantiv ansiktsbehåring, i synnerhet på haka och kinder hos män
barbara [barbarae] (1st) F noun	barbarsubstantiv
barbarus [barbara -um, barbarior -or -us, barbarissimus -a -um] adjective	ociviliseradadjektiv inte civiliserad
barbare adverb	brutaltadverb avledning till adjektivet brutal inkorrektadverb
barbarismus [barbarismi] (2nd) M noun	barbarism(grovt) språkfel substantiv
barbarus \| extraneus noun	utlänningsubstantiv
barbarus \| ferus noun	vildesubstantiv medlem av naturfolk utanför civilisationen
barbarē adverb	brysktadverb ; på ett bryskt sätt
Barbata noun	Barbadossubstantiv
barbatus [barbata, barbatum] adjective	skäggigadjektiv full av skägg; som det växer skägg från
rheubarbarum noun	rabarbersubstantiv en art i familjen slideväxter; grönsak där bladskaften är ätliga; odlas också i Sverige; (Rheum rhabarbarum)

Korábban kerestél rá