Swedish-English dictionary »

för meaning in English

SwedishEnglish
förare [~n ~, förarna] substantiv
{c}

Führer(leader exercising the powers of a tyrant)
noun

förarga [~de ~t] verb

anger [angered, angering, angers](to cause such a feeling of antagonism)
verb
[UK: ˈæŋ.ɡə(r)] [US: ˈæŋ.ɡər]

vex [vexed, vexing, vexes](to annoy)
verb
[UK: veks] [US: ˈveks]

förargelse [~n ~r] substantiv

vexation [vexations](state of being vexed or irritated)
noun
[UK: vek.ˈseɪʃ.n̩] [US: ˌvek.ˈseɪʃ.n̩]

förarglig ~t ~a verb

annoying(causing irritation or annoyance; troublesome; vexatious)
verb
[UK: ə.ˈnɔɪ.ɪŋ] [US: ə.ˌnɔɪ.ɪŋ]

förarkabin [~en ~er] substantiv
{c}

cockpit [cockpits](space for pilot and crew in an aircraft)
noun
[UK: ˈkɒk.pɪt] [US: ˈkɑːk.ˌpɪt]

förarlös [~t ~a] adjektiv

driverless(without a driver)
adjective
[UK: ˈdraɪ.vərləs] [US: ˈdraɪ.vər.ləs]

förarprov [~et ~] substantiv
{n}

driving test(test required in order to acquire a driver's licence)
noun
[UK: ˈdraɪv.ɪŋ ˈtest] [US: ˈdraɪv.ɪŋ ˈtest]

föras till verb

hospitalize [hospitalized, hospitalizing, hospitalizes](to send to a hospital)
verb
[UK: ˈhɒ.spɪ.tə.laɪz] [US: ˈhɑː.spə.tə.ˌlaɪz]

förband substantiv
{n}

bandage [bandages](medical binding made with strip of gauze or similar)
noun
[UK: ˈbæn.dɪdʒ] [US: ˈbæn.dɪdʒ]

förbinda [förband, förbundit, förbunden förbundet förbundna, pres. förbinder] verb

bandage [bandaged, bandaging, bandages](to apply a bandage to something)
verb
[UK: ˈbæn.dɪdʒ] [US: ˈbæn.dɪdʒ]

bind(transitive connect)
verb
[UK: baɪnd] [US: ˈbaɪnd]

bolt [bolted, bolting, bolts](to connect pieces using a bolt)
verb
[UK: bəʊlt] [US: boʊlt]

conjoin [conjoined, conjoining, conjoins](to join together)
verb
[UK: kənˈdʒɔɪn] [US: ˌkɑːn.ˌdʒɔɪn]

link [linked, linking, links](connect things)
verb
[UK: lɪŋk] [US: ˈlɪŋk]

splice [spliced, splicing, splices](to unite as if splicing)
verb
[UK: splaɪs] [US: ˈsplaɪs]

förbandslåda [~n ~lådor] substantiv
{c}

first-aid box(box containing first aid and medical supplies)
noun

förbanna [~de ~t] verb

curse [cursed, cursing, curses](to place a curse upon)
verb
[UK: kɜːs] [US: ˈkɝːs]

damn [damned, damning, damns](theology: to condemn to hell)
verb
[UK: dæm] [US: ˈdæm]

drat(to damn or curse)
verb
[UK: dræt] [US: dræt]

jinx [jinxed, jinxing, jinxes](To bring bad luck to)
verb
[UK: dʒɪŋks] [US: ˈdʒɪŋks]

förbannad [förbannat ~e] adjektiv

bloody [bloodier, bloodiest](intensifier)
adjective
[UK: ˈblʌ.di] [US: ˈblʌ.di]

cursed(having some sort of divine harm)
adjective
[UK: kɜːst] [US: ˈkɝːst]

damn(generic intensifier)
adjective
[UK: dæm] [US: ˈdæm]

flaming(Damned, bloody)
adjective
[UK: ˈfleɪm.ɪŋ] [US: ˈfleɪm.ɪŋ]

pissed off(annoyed, upset, angry)
adjective

förbannat interjektion

drat(cry of anger or frustration)
interjection
[UK: dræt] [US: dræt]

förbannat adverb

damn(awfully, extremely)
adverb
[UK: dæm] [US: ˈdæm]

förbannelse [~n ~r] substantiv
{c}

curse [curses](supernatural detriment)
noun
[UK: kɜːs] [US: ˈkɝːs]

imprecation [imprecations](act of imprecating, or invoking evil upon someone)
noun
[UK: ˌɪm.prɪˈk.eɪʃ.n̩] [US: ˌɪm.prɪˈk.eɪʃ.n̩]

jinx [jinxes](a hex; an evil spell)
noun
[UK: dʒɪŋks] [US: ˈdʒɪŋks]

förbarma [~de ~t] verb

take pity(to show compassion towards)
verb

förbedjare substantiv
{c}

prayer [prayers](one who prays)
noun
[UK: preə(r)] [US: ˈprer]

förbehåll [~et ~] substantiv

proviso [provisoes](conditional provision to an agreement)
noun
[UK: prə.ˈvaɪ.zəʊ] [US: prə.ˈvaɪzo.ʊ]

förbehåll [~et ~] substantiv
{c}

caveat [caveats](qualification or exemption)
noun
[UK: ˈkeɪ.vɪæt] [US: ˈkeɪ.vi.ˌæt]

förbehåll [~et ~] substantiv
{n}

reservation [reservations](limiting qualification)
noun
[UK: ˌre.zə.ˈveɪʃ.n̩] [US: ˌre.zər.ˈveɪʃ.n̩]

förbehålla [~behöll, ~behållit, ~behållen ~behållet ~behållna, pres. ~behåller] verb

reserve [reserved, reserving, reserves](to keep in store for future or special use)
verb
[UK: rɪ.ˈzɜːv] [US: rə.ˈzɝːv]

förbehållslös [~t ~a] adjektiv

unstinted(not constrained, not restrained, or not confined)
adjective
[UK: ˌʌnˈstɪntɪd ] [US: ʌnˈstɪntɪd ]

förbening [~en ~ar] substantiv
{c}

ossification [ossifications](process by which bone is formed)
noun
[UK: ˌɒ.sɪ.fɪˈk.eɪʃ.n̩] [US: ˌɑː.sə.fəˈk.eɪʃ.n̩]

förbereda [~beredde, ~berett, ~beredd ~berett, pres. ~bereder] verb

address [addressed, addressing, addresses]((obsolete in English) to prepare)
verb
[UK: ə.ˈdres] [US: ˈæ.ˌdres]

1234