English | Swedish |
---|---|
annoying (causing irritation or annoyance; troublesome; vexatious) verb [UK: ə.ˈnɔɪ.ɪŋ] [US: ə.ˌnɔɪ.ɪŋ] | dryg ~t ~averb förarglig ~t ~averb irriterandeverbHe's annoying. = Han är irriterande. |
annoy [annoyed, annoying, annoys] (to disturb or irritate) verb [UK: ə.ˈnɔɪ] [US: ə.ˌnɔɪ] | irritera [~de ~t]verbHe's annoying. = Han är irriterande. reta [~de ~t]verbI know you're just doing that to annoy me. = Jag vet att du gör så bara för att reta mig. störaverb |