English-Dutch dictionary »

disjointed meaning in Dutch

EnglishDutch
disjointed (not connected, coherent, or continuous)
adjective
[UK: dɪsˈdʒo.ɪn.tɪd]
[US: ˌdɪs.ˌdʒɔɪn.təd]

als los zandbijvoeglijk naamwoord

onsamenhangendbijvoeglijk naamwoord