för meaning in Latin

Swedish	Latin
förhandsgranska verb granska på förhand	probareverb
förhandsgranskning substantiv det att förhandsgranska	imprimōnoun
förhastad adjektiv ; utförd utan eftertanke	festīnusadjective
förhinder substantiv något som hindrar en från att närvara	impedimentum [impedimenti](2nd) N noun
förhindra verb hindra från att hända	arceōverb
förhoppning substantiv	spes [Spei](5th) F noun
förhud substantiv ett tillbakadragbart hudveck (praeputium) som täcker ollonet längst ut på penis	praeputium [praeputi(i)](2nd) N noun
förhyda verb klä ett träfartyg utvändigt (med plåt)	geminareverb
förhänge substantiv	aulaeum [aulaei](2nd) N noun
förhärda verb göra hård eller okänslig, göra kall	obdurareverb
förhärliga verb framställa som endast positiv	magnificareverb
förhäxa verb förtrolla, fascinera, hypnotisera	effascinoverb
förhålla verb bete sig (på ett visst sätt)	sē gerōverb
förhållande substantiv den ömsesidiga medvetenheten samt samlevnadsbenägenheten som återfinns mellan två eller fler människor eller mellan andra objekt; särskilt om sexuella, känslomässiga eller äktenskapliga förhållanden	necessitudo [necessitudinis](3rd) F noun
förhållande substantiv kvot, proportion	necessitudo [necessitudinis](3rd) F noun
förhållande substantiv omständighet	necessitudo [necessitudinis](3rd) F noun
förhållande substantiv samband	necessitudo [necessitudinis](3rd) F noun
förhållandevis adverb	relātīvēadverb
förhållningssätt substantiv attityd, inställning till något; sätt på vilket någon reagerar inför och förhåller sig till något	accessus [accessus](4th) M noun
förhör substantiv utfrågning i samband med brott	interrogātionoun
förhöra verb fråga ut i syfte att få fram ej tidigare känd information, hålla förhör	interrogareverb
förhöra verb ställa frågor för att testa en eller flera person(er)s kunskaper	scīscitorverb
förhörsledare substantiv person som utför ett förhör	percontātornoun
förinta verb göra slut på, fullständigt förstöra, jämna med marken, lägga i ruiner, ta kål på, bringa om livet, röja ur vägen, skaffa ur världen	annihilareverb
förintelse substantiv det att förstöra något (näst) intill utplåning (ofta med avseende på bostäder och anläggningar)	excidium [excidi(i)](2nd) N noun
förintelse substantiv Hitler-regimens utrotningspolitik mot judar, kommunister och andra grupper under åren 1941...1945	Soanoun
förkasta verb avvisa, bortstöta; avslå; tillbakavisa	negōverb
förkastande substantiv det att förkasta	reiectiōnoun
förkastlig adjektiv som inte bör eller är värd att godkännas eller accepteras, särskilt om något som bör ogillas eller klandras	repudiōsusadjective
förkastning substantiv	culpa [culpae](1st) F noun
förklara verb berätta för någon hur något är uppbyggt eller fungerar, i syfte att denna ska lära sig något nytt	describereverb
förklara verb ge en motivering till	describereverb
förklara verb tillkännage	dēclārōverb
förklaring substantiv	explanatio [explanationis](3rd) F noun
förkläde substantiv skyddande klädesplagg som bärs utanpå övrig klädsel, exempelvis vid hushållsarbete	līmus \| subligāculumnoun
förklädnad substantiv maskering eller kamouflage med hjälp av kläder, smink och dylikt	dissimulōnoun
förknippa verb associera; vad man kan komma att tänka på i samband med något givet	comesverb
förkorta verb dividera täljare och nämnare i ett bråk med samma tal, så att bråkets värde inte förändras	abbreviōverb
förkorta verb göra kortare	abbreviōverb
förkortning substantiv ord eller bokstavskombination som står för ett längre ord eller en fras; kort variant av ett ord eller en fras	abbreviātiōnoun

«<4 567 >↑

för meaning in Latin

Your history

Online dictionaries

Might be interested