all meaning in Latin

Swedish	Latin
skallig adjektiv som har ringa eller inget hår på hjässan	calvus [calva -um, calvior -or -us, calvissimus -a -um]adjective
skallning substantiv det att skalla	arietatio [arietationis](3rd) F noun
skallra verb göra ljud som en skallra, skramla, rassla	crepundiaverb
skallra substantiv leksak för spädbarn som fungerar på samma sätt som musikinstrument	crepundianoun N-Pl
skällsord substantiv	convicium [convici(i)](2nd) N noun
skräll substantiv sensation, överraskning, oväntat resultat	sensationoun
skriftställare substantiv person som författar litteratur	scriptor [scriptoris](3rd) M noun
skvaller substantiv	lingulācanoun
skvallerbytta substantiv	gestornoun M
skvallra verb berätta något för någon trots att detta i någon mening inte anses lämpligt	lingulācaverb
skvallra verb i hög omfattning för olika personer berätta irrelevanta påståenden om andra personer	lingulācaverb
slå två flugor i en smäll verb	Duo parietes de eadem fidelia dealbareverb
slaganfall substantiv sjukdomstillstånd där syrebrist i en del av hjärnan leder till celldöd i det drabbade området	apoplexia [apoplexiae](1st) F noun
smälla verb kollidera	collidiverb
smällkyss substantiv kyss som producerar ett kraftigt och häftigt ljud	basium [basi(i)](2nd) N noun
snäll adjektiv som har egenskaper som gör det lätt att studera objektet; som inte innebär extra komplikationer i ett avseende som egentligen inte är av intresse i den föreliggande studien	humanus [humana -um, humanior -or -us, humanissimus -a -um]adjective
snälla interjektion uppmaning eller fråga med betydelsen "kan jag inte få som jag vill?"	amabointerjection
snällhet substantiv det att vara snäll, även om handling	bonitas [bonitatis](3rd) F noun
snälltåg substantiv	rapidusnoun
snöfall substantiv	ningornoun
sönderfall substantiv spontan (plötslig eller utdragen) process som resulterar i att något som var en enhet delas upp i bitar, blir mindre, eller förlorar sin funktion eller sitt värde	cariēsnoun
spjäll substantiv klaff, lucka som hindrar draget i en skorsten eller lufttillförseln till en förgasare;	angōnoun
stall substantiv byggnad avsedd för hästar att vistas i	equile [equilis](3rd) N noun
ställ substantiv konstruktion avsedd för att hålla något eller bjuda plats för något	perpetiornoun
ställa verb ange inställning; ordna (i förväg) att någon maskin gör något bestämt	locōverb
stalla verb flyga så långsamt att det förlorar lyftförmågan	bubileverb
ställa verb inta en stående position där endast en eller fler fötter bär upp kroppen, resa sig (upp) från en sittande eller liggande position	con-verb
ställa verb placera i upprätt eller stående läge, placera (någonstans)	ponereverb
ställa in verb /bestämma sig för att/ inte /längre ha för avsikt att/ utföra en sedan tidigare planerad aktivitet	rescindōverb
ställa in verb justera (radio eller liknande) så att önskad funktion uppnås	canorverb
ställa upp verb delta	participōverb
ställa upp verb hjälpa till, stötta	fulcio [fulcire, fulsi, fultus](4th) verb
ställa upp verb höja upp från ett liggande till upprätt läge; resa	sistōverb
ställa upp verb placera i viss ordning, organisera	ordinōverb
ställa ut verb visa upp (till försäljning eller på en utställning)	exhibeōverb
ställe substantiv egendom, hus, hem	domus [domi](2nd) F noun
stalle substantiv enklare altare	bubile [bubilis](3rd) N noun
ställe substantiv plats	locus [loci](2nd) M noun
ställe substantiv situation, belägenhet	locus [loci](2nd) M noun
ställföreträdare substantiv person som uppfyller en befattning under begränsad tid under det att ordinarie personal är frånvarande	succēdāneusnoun

«<9 1011↑

all meaning in Latin

Your history

Online dictionaries

Might be interested