German-English dictionary »

klingend meaning in English

GermanEnglish
klingend

vocal◼◼◼[UK: ˈvəʊk.l̩] [US: ˈvoʊk.l̩]

clinking[UK: ˈklɪŋkɪŋ] [US: ˈklɪŋkɪŋ]

tingling[UK: ˈtɪŋ.ɡl̩ɪŋ] [US: ˈtɪŋ.ɡl̩ɪŋ]

twanging[UK: ˈtwæŋɪŋ] [US: ˈtwæŋɪŋ]

abklingend

fading away

wohlklingend [wohlklingender; am wohlklingendsten] Adjektiv

dulcet◼◼◼adjective
[UK: ˈdʌl.sɪt] [US: ˈdʌl.sət]

euphonious◼◼◼adjective
[UK: juː.ˈfəʊ.njəs] [US: juːˈfo.ʊ.niːəs]

anklingend

assonant[UK: ˈæ.sə.nənt] [US: ˈæ.sə.nənt]

anklingende

assonantly

aufklingend

unlatching

ausklingend

dying away

erklingend

sounding[UK: ˈsaʊnd.ɪŋ] [US: ˈsaʊnd.ɪŋ]

nachklingend

lingering◼◼◼[UK: ˈlɪŋ.ɡər.ɪŋ] [US: ˈlɪŋ.ɡər.ɪŋ]

wohlklingende

euphoniously

melodiously[UK: mɪ.ˈləʊ.dɪə.sli] [US: mɪˈlo.ʊ.dɪə.sli]

wohlklingendere

more melodious

wohlklingendste

most melodious