English-Swedish dictionary »

orb meaning in Swedish

EnglishSwedish
orb [orbs] (spherical body)
noun
[UK: ɔːb]
[US: ˈɔːrb]

klotsubstantiv
{n}

orbit [orbits] (path of one object around another)
noun
[UK: ˈɔː.bɪt]
[US: ˈɔːr.bət]

omloppsbana [~n ~banor]substantiv
{c}
The rocket is in orbit around the moon. = Raketen är i omloppsbana runt månen.

orbital (of or relating to the eye socket)
adjective
[UK: ˈɔː.bɪt.l̩]
[US: ˈɔːr.bət.l̩]

orbitaladjektiv

absorb [absorbed, absorbing, absorbs] (finance: to assume or pay for)
verb
[UK: əb.ˈzɔːb]
[US: əb.ˈzɔːrb]

bestrida [bestred, bestridit bestritt, bestriden bestridet bestridna bestridd bestritt, pres. bestrider]verb

påtaga sigverb

absorb [absorbed, absorbing, absorbs] (to consume completely)
verb
[UK: əb.ˈzɔːb]
[US: əb.ˈzɔːrb]

förbruka [~de ~t]verb

konsumera [~de ~t]verb

absorb [absorbed, absorbing, absorbs] (to endure)
verb
[UK: əb.ˈzɔːb]
[US: əb.ˈzɔːrb]

uppta [~tog, ~tagit, ~tagen ~taget ~tagna, pres. ~tar]verb

absorb [absorbed, absorbing, absorbs] (to include so that it no longer has separate existence)
verb
[UK: əb.ˈzɔːb]
[US: əb.ˈzɔːrb]

absorbera [~de ~t]verbCotton absorbs water. = Bomull absorberar vatten.

uppsluka [~de ~t]verb

absorb [absorbed, absorbing, absorbs] (to learn)
verb
[UK: əb.ˈzɔːb]
[US: əb.ˈzɔːrb]

tillgodogöra sigverb

absorb [absorbed, absorbing, absorbs] (to occupy fully)
verb
[UK: əb.ˈzɔːb]
[US: əb.ˈzɔːrb]

engagera [~de ~t]verb

fängsla [~de ~t]verb

helt upptaverb

absorb [absorbed, absorbing, absorbs] (to suck up or drink in)
verb
[UK: əb.ˈzɔːb]
[US: əb.ˈzɔːrb]

dra åt sigverb

fånga uppverb

suga i sigverb

suga till sigverb

suga uppverb

ta uppverb

ascorbate (salt or ester of ascorbic acid)
noun

askorbatsubstantiv

ascorbic acid [ascorbic acids] (the white crystalline organic compound, C6H8O6)
noun
[UK: ə.ˈskɔː.bɪk ˈæ.sɪd]
[US: ə.ˈskɔːr.bɪk ˈæ.səd]

askorbinsyra [~n ~syror]substantiv
{c}

borborygmus [borborygmi] (the rumbling sounds in the intestines)
noun

kurrsubstantiv
{n}

doorbell [doorbells] (device on or adjacent to an outer door for announcing one's presence)
noun
[UK: ˈdɔː.bel]
[US: ˈdɔːr.ˌbel]

dörrklocka [~n ~klockor]substantiv
{c}
The doorbell rang. = Dörrklockan ringde.

exorbitant (exceeding proper limits)
adjective
[UK: ɪɡ.ˈzɔː.bɪ.tənt]
[US: ɪg.ˈzɔːr.bə.tənt]

omåttlig [~t ~a]adjektiv

orimlig [~t ~a]adjektiv

floorball (hockey-like ball game)
noun
[UK: flˈɔːbɔːl]
[US: flˈoːrbɔːl]

innebandy [~n]substantiv
{c}
The biggest difference between bandy and floorball is that bandy is played on ice. = Den största skillnaden mellan bandy och innebandy är att bandy spelas på is.

floorboard [floorboards] (any of the long boards laid over joists to make a floor)
noun
[UK: ˈflɔː.bɔːd]
[US: ˈflɔːr.ˌbɔːrd]

golvplanka [~n ~plankor]substantiv
{c}

forbid [forbade, forbidden, forbidding, forbids] (to disallow)
verb
[UK: fə.ˈbɪd]
[US: fər.ˈbɪd]

förbjuda [förbjöd, förbjudit, förbjuden förbjudet förbjudna, pres. förbjuder]verb

förvägra [~de ~t]verb

neka [~de ~t]verb

forbidden (not allowed)
adjective
[UK: fə.ˈbɪd.n̩]
[US: fər.ˈbɪd.n̩]

förbjuden [förbjudet förbjudna]adjektivSmoking is strictly forbidden here. = Rökning är strängt förbjudet här.

forbidden fruit (the fruit forbidden to Adam)
noun
[UK: fə.ˈbɪd.n̩ fruːt]
[US: fər.ˈbɪd.n̩ ˈfruːt]

förbjuden fruktsubstantiv
{c}

forbidden fruit is the sweetest (forbidden things seem more appealing)
phrase
[UK: fə.ˈbɪd.n̩ fruːt ɪz ðə ˈswiː.tɪst]
[US: fər.ˈbɪd.n̩ ˈfruːt ˈɪz ðə ˈswiː.təst]

förbjuden frukt är ljuvphrase

God forbid (Don't let it be)
interjection

Gud förbjudeinterjektion

Gorbachev (Russian surname)
proper noun
[UK: ˈɡɔː.bə.tʃev]
[US: ˈɡɔːr.bə.tʃev]

Gorbatjovproper noun

Lower Sorbian (a Slavic language spoken in part of Brandenburg)
proper noun
[UK: ˈləʊ.ə(r)]
[US: ˈloʊ.r̩]

lågsorbiskaproper noun
{c}

morbid (suggesting the horror of death)
adjective
[UK: ˈmɔː.bɪd]
[US: ˈmɔːr.bəd]

makaber [~t makabra]adjektiv

morbid (unhealthy or unwholesome, especially psychologically)
adjective
[UK: ˈmɔː.bɪd]
[US: ˈmɔːr.bəd]

morbid [oobrukl., morbida]adjektiv

morbidity [morbidities] (incidence of a disease as a rate)
noun
[UK: mɔː.ˈbɪ.dɪ.ti]
[US: mɔːr.ˈbɪ.də.ti]

morbiditet [~en ~er]substantiv

12