dicţionar Englez-Suedez »

order înseamnă în Suedeză

EnglezăSuedeză
order [orders] (arrangement, disposition)
noun
[UK: ˈɔː.də(r)]
[US: ˈɔːr.dər]

följd [~en ~er]substantiv
{c}

ordning [~en ~ar]substantiv
{c}
Order was restored. = Ordningen var återställd.

order [orders] (command)
noun
[UK: ˈɔː.də(r)]
[US: ˈɔːr.dər]

befallning [~en ~ar]substantiv
{c}

order [~n ~ ordrar]substantiv
{c}
This is an order. = Det här är en order.

order [orders] (religious group)
noun
[UK: ˈɔː.də(r)]
[US: ˈɔːr.dər]

orden [~ ordnar]substantiv
{c}

order [orders] (request for some product or service)
noun
[UK: ˈɔː.də(r)]
[US: ˈɔːr.dər]

beställning [~en ~ar]substantiv
{c}
Check your order. = Kontrollera din beställning.

order [ordered, ordering, orders] (to issue a command)
verb
[UK: ˈɔː.də(r)]
[US: ˈɔːr.dər]

beordra [~de ~t]verb

ge orderverb

order [ordered, ordering, orders] (to request some product or service)
verb
[UK: ˈɔː.də(r)]
[US: ˈɔːr.dər]

beställa [beställde beställt]verbShall we order? = Ska vi beställa?

lägga en orderverb

order [ordered, ordering, orders] (to set in (any) order)
verb
[UK: ˈɔː.də(r)]
[US: ˈɔːr.dər]

ordna [~de ~t]verb

order of battle noun
[UK: ˈɔː.də(r) əv ˈbæt.l̩]
[US: ˈɔːr.dər əv ˈbæt.l̩]

slagordning [~en ~ar]substantiv
{c}

order of magnitude (class of scale)
noun
[UK: ˈɔː.də(r) əv ˈmæɡ.nɪ.tjuːd]
[US: ˈɔːr.dər əv ˈmæɡ.nə.ˌtuːd]

storleksordning [~en ~ar]substantiv
{c}

order of the day (business to be done by a body on a particular day, see also: agenda)
noun
[UK: ˈɔː.də(r) əv ðə deɪ]
[US: ˈɔːr.dər əv ðə ˈdeɪ]

dagordning [~en ~ar]substantiv
{c}

ordered (in order, not messy, tidy)
adjective
[UK: ˈɔː.dəd]
[US: ˈɔːr.dərd]

ordnad [ordnat ~e]adjektiv

organiserad [organiserat ~e]adjektiv

prydlig [~t ~a]adjektiv

sorterad [sorterat ~e]adjektiv

ordered pair (in set theory)
noun
[UK: ˈɔː.dəd peə(r)]
[US: ˈɔːr.dərd ˈper]

ordnat parsubstantiv

orderly [orderlies] (hospital attendant given a variety of non-medical duties)
noun
[UK: ˈɔː.də.li]
[US: ˈɔːr.dər.li]

sjukvårdsbiträde [~t ~n]substantiv
{n}

vårdbiträde [~t ~n]substantiv
{n}

orderliness (regularity; proper arrangement)
noun
[UK: ˈɔː.də.lɪ.nəs]
[US: ˈɔːr.dər.li.nəs]

ordning [~en ~ar]substantiv
{c}

orderly (neat; tidy; possessing order)
adjective
[UK: ˈɔː.də.li]
[US: ˈɔːr.dər.li]

ordentlig [~t ~a]adjektiv

alphabetical order (the sequence of a collection of items)
noun
[UK: ˌæl.fə.ˈbe.tɪk.l̩ ˈɔː.də(r)]
[US: ˌæl.fə.ˈbe.tɪk.l̩ ˈɔːr.dər]

alfabetisk ordningsubstantiv
{c}

bokstavsordning [~en ~ar]substantiv
{c}

anxiety disorder [anxiety disorders] (disorder characterised by excessive anxiety)
noun
[UK: æŋ.ˈzaɪə.ti dɪs.ˈɔː.də(r)]
[US: æŋ.ˈzaɪə.ti ˌdɪ.ˈsɔːr.dər]

ångeststörningarsubstantiv

attention deficit hyperactivity disorder (developmental disorder)
noun

ADHDsubstantiv
{c}

autism spectrum disorder (one of various autistic disorders)
noun

autismspektrumstörning [~en ~ar]substantiv
{c}

autismspektrumtillståndsubstantiv
{c}

backorder noun

restordersubstantiv

binge eating disorder [binge eating disorders] (medical disorder)
noun
[UK: bɪndʒ ˈiːt.ɪŋ dɪs.ˈɔː.də(r)]
[US: ˈbɪndʒ ˈiːt.ɪŋ ˌdɪ.ˈsɔːr.dər]

hetsätningsstörningsubstantiv

bipolar disorder [bipolar disorders] (psychiatric diagnostic category)
noun
[UK: ˌbaɪ.ˈpəʊ.lə(r) dɪs.ˈɔː.də(r)]
[US: ˌbaɪˈpo.ʊ.lə(r) ˌdɪ.ˈsɔːr.dər]

bipolärt syndromsubstantiv

border [bordered, bordering, borders] ((transitive) to put a border on something)
verb
[UK: ˈbɔː.də(r)]
[US: ˈbɔːr.dər]

gränsa tillverb

border [borders] (the line or frontier area separating various territories)
noun
[UK: ˈbɔː.də(r)]
[US: ˈbɔːr.dər]

gräns [~en ~er]substantiv
{c}
Art has no borders. = Konst har inga gränser.

border collie noun

bordercollie [~n ~r]substantiv
{c}

border control (regulation of movement of people, animals or goods across a border)
noun

gränskontroll [~en ~er]substantiv
{c}

border guard (a person assigned to watch, protect or control the frontier between two sovereign states)
noun

gränsvakt [~en ~er]substantiv
{c}

border on (be almost like some other thing)
verb
[UK: ˈbɔː.də(r) ɒn ˈsʌm.θɪŋ]
[US: ˈbɔːr.dər ɑːn ˈsʌm.θɪŋ]

gränsa tillverb

borderer (person who resides near a border)
noun
[UK: ˈbɔː.də.rə(r)]
[US: ˈbɔːr.də.rər]

gränsbo [~n ~r]substantiv
{c}

bordering (having a common boundary or border)
adjective
[UK: ˈbɔː.dər.ɪŋ]
[US: ˈbɔːr.dər.ɪŋ]

angränsandeadjektiv

12