Swedish | Latin |
---|---|
troende substantiv person som har en religiös övertygelse | creditor [creditoris](3rd) M |
förtroende substantiv det att tro och lita på att någon är förmögen att handla (intellektuellt och moraliskt) korrekt, och också handlar korrekt | fides [fidis](3rd) F |
förtroende substantiv förtroligt meddelande | arcanum [arcani](2nd) N |
självförtroende substantiv nöjdhet med och tro på sig själv, sina kunskaper och färdigheter | confidentia [confidentiae](1st) F |