Swedish | Latin |
---|---|
åtel substantiv kropp av dött lockbete som används vid jakt | cadaverina [cadaverinae](1st) F |
ateljé substantiv arbetslokal för en konstnär | fabrica [fabricae](1st) F |
Aten substantiv huvudstad i Grekland | Athenaenoun |
åter adverb igen; på nytt; ännu en gång | de integroadverb |
återberätta verb | renarrōverb |
återbesöka verb | revīsōverb |
återbud substantiv | appellatio [appellationis](3rd) F |
återförena verb förena delar eller parter som tidigare hängt samman | coeo [coire, coivi(ii), coitus]verb |
återgång substantiv det att något går tillbaka till ett tidigare tillstånd | regressus [regressus](4th) M |
återge verb ge (någon) tillbaka (något) | reddereverb |
återge verb redogöra för något som hänt på ett så exakt sätt som möjligt | recreōverb |
återhålla verb hålla tillbaka | retinereverb |
återhållen adjektiv | retentusadjective |
återhämta verb vila upp sig efter något fysiskt eller psykologiskt ansträngande | relego [relegare, relegavi, relegatus](1st) |
återhämtning substantiv avkopplande vila | sanationoun |
återhämtning substantiv det att återkomma till normal fysisk eller psykologisk hälsa efter en period av försämrad sådan | sanationoun |
återhämtning substantiv det att hämta något som tidigare varit borta | sanationoun |
återigen adverb än en gång, igen | dē novōadverb |
återkalla verb kalla åter, hemkalla, ta tillbaka | revocareverb |
återkomma verb | rĕdĕoireverb |
återkomst substantiv det att komma tillbaka | fructus [fructus](4th) M |
återlämna verb | reddereverb |
återsända verb skicka tillbaka | abigereverb |
återskapa verb ännu en gång bringa till existens på samma sätt som tidigare var fallet | recreōverb |
återstå verb finnas kvar (efter att annat försvunnit), vara över; restera | maneo [manere, mansi, mansus](2nd) |
återställa verb | reddōverb |
återställande substantiv | rehabilitationoun |
återställelse substantiv det att återställa | rehabilitationoun |
återställning substantiv återgång till ett tidigare läge; det att återställa | rehabilitationoun |
återställningstecken substantiv tecknet ♮, ett tecken i notskrift som upphäver verkan av ett tidigare förtecken | nātūrālisnoun |
återta verb | relego [relegare, relegavi, relegatus](1st) |
återuppbygga verb bygga på nytt | restaurōverb |
återuppliva verb bringa tillbaka till livet; göra levande igen | animo [animare, animavi, animatus](1st) TRANS |
återupplivning substantiv det att väcka till liv igen; det att återuppliva | reanimationoun |
återupprätta verb upprätta på nytt | restaurōverb |
återuppstå verb bli levande igen efter att ha varit död | animo [animare, animavi, animatus](1st) TRANS |
återuppta verb fortsätta utföra en aktivitet som man tidigare påbörjat men sedan tillfälligt slutat att utföra | repetōverb |
återvända verb | redeo [redire, redivi(ii), reditus]verb |
återvändo substantiv | fructus [fructus](4th) M |
återvändsgränd substantiv allmänt om en situation (t.ex. ett problem) där den nuvarande lösningsmetoden inte fungerar, utan tvingar en att börja om och göra på något annat sätt | fundulanoun |