Swedish | Latin |
---|---|
rigg substantiv master och med dem sammanhängande arrangemang såsom vant och stag på ett skepp eller annan farkost med segel | manipulōnoun |
rigga verb klä (sig); särskilt: klä (sig) snyggt eller festligt | stolaverb |
rigga verb manipulera i hemlighet; arrangera på ett otillbörligt sätt | manipulōverb |
rigga verb sätta upp, göra brukbar, göra klar | sistōverb |
rigga verb utrusta med rigg | manipulōverb |
Frigg substantiv en gudinna, härskarinnan i Asgård, maka till Oden | Friggnoun |