Swedish | Latin |
---|---|
knall substantiv starkt och kortvarigt ljud, som av vapeneld eller blixtnedslag | battuōnoun |
knalla verb gå långsamt, promenera | eo [ire, ivi(ii), itus]verb |
knallröd adjektiv väldigt röd | ruber [rubra, rubrum]adjective |
åskknall substantiv skarp smäll som hörs vid en atmosfärisk elektrisk urladdning vid åska | fulmen [fulminis](3rd) N |
bergsknalle substantiv brant men ofta mindre berg, klint, klippa eller kläpp; även om toppen på sådan | collenoun |