Swedish | Latin |
---|---|
kött (kortform för) kötthuvud substantiv | carnis | caronoun |
kött (kortform för) köttsort substantiv | carnis | caronoun |
kött substantiv den fysiska kroppen (i synnerhet med avseende på dess fysiska behov) i kontrast mot sinnet | carnis | caronoun |
kött substantiv muskler och annan vävnad från djur betraktad som föda (även om detta i vissa fall, som i uttrycket kött på benen, är mindre självklart) | carnis | caronoun |
köttben substantiv ben med köttbitar på; önskemat för en hund | os [oris](3rd) N |
köttfärs substantiv färs av kött | minūtalnoun |
köttig adjektiv som har mycket kött, särskilt om frukt | carnatus [carnata, carnatum]adjective |
köttklubba substantiv redskap som används för att möra kött | carnipilumnoun |
köttkvarn substantiv slags kvarn vari kött males till färs | mola carnisnoun |
köttpuck substantiv köttbiten i en hamburgare | isicium [isicii](2nd) N |
kötträtt substantiv maträtt som innehåller kött | carnalagiumnoun |
köttätande adjektiv | carnivorus [carnivora, carnivorum]adjective |
köttätare substantiv karnivor, djur som äter animalisk föda | carnivoranoun |
Anden är villig, men köttet är svagt. själen vill men kroppen orkar inte | |
fläskkött substantiv kött från gris | (carō) porcīnanoun |
fårkött substantiv kött som fås från får | ovillanoun |
griskött substantiv kött av gris | maialisnoun |
hjortkött substantiv kött från hjort | ferīnanoun |
hönskött substantiv kött från höns | gallina [gallinae](1st) F |
kalkonkött substantiv kött från kalkon | gallopāvōnoun |
kalvkött substantiv kött från ungt nötkreatur | vitulina [vitulinae](1st) F |
kycklingkött substantiv kött från kyckling | gallina [gallinae](1st) F |
lammkött substantiv kött från lamm | ovinanoun |
nötkött substantiv kött från nötkreatur | būbulanoun |
tandkött substantiv vävnad runt tänderna | gingiva [gingivae](1st) F |