Swedish-Latin dictionary »

est meaning in Latin

SwedishLatin
besticka verb
muta; förleda, locka

corrumpereverb

bestiga verb
klättra upp till toppen på något

ascendōverb

bestiga verb
sätta sig på något, särskilt en häst

ascendereverb

bestörtning substantiv
häpnad, förskräckelse, skräckblandad häpenhet

consternātiōnoun

bestraffa verb
straffa, ge bestraffning, utdela påföljd (mot någon som överträder lagen, regler eller dylikt)

punireverb

bestraffning substantiv
det att utsätta någon för något för vederbörande negativt (såsom böter eller frihetsberövande), vanligen som ett svar på något vederbörande gjort tidigare som inte anses acceptabelt (t.ex. ett straffbart lagbrott), i många samhällen som en del av rättsväsendet

poena [poenae](1st) F
noun

bestverb
strö över

conspergereverb

bestyr substantiv
arbete, syssla; (ofta pluralis) sysslor, göromål

labor [laboris](3rd) M
noun

bindestreck substantiv
skiljetecknet "-", använt för att avstava och i vissa speciella sammansättningar (t.ex. ”7-åring”, "SVT-satsning”, ”CO₂-molekyl”, ”Harry Potter-fantast” och ”hund- och kattmat”)

virgula [virgulae](1st) F
noun

bitestikel substantiv
organ (epididymis) som förbinder utförsgångarna från en testikel till den motsvarande sädesledaren

epididymisnoun

böldpest substantiv
en form av pest som leder till bölder på huden

pestis bubonicanoun
F

bondestenålder substantiv
tidsålder som kännetecknas av att människor började odla grödor och hålla sig med boskap (i Sverige från omkring år 4000 f.v.t. genom migration söderifrån)

Neolithicumnoun

Budapest substantiv
huvudstaden i Ungern

Budapestinumnoun

Bukarest substantiv

Bucarestanoun

desto adverb

illeadverb

destruera verb
förstöra, ödelägga

delereverb

destruktion substantiv
förstörelse, ödeläggelse

clādesnoun

destruktiv adjektiv
förstörande, ödeläggande

destructivus [destructiva, destructivum]adjective

dödsångest substantiv
stark rädsla för att mista sitt liv

angor mortisnoun

eljest adverb
annars; i annat fall, i vanliga fall, för övrigt; av andra skäl, av någon annan anledning, på något annat sätt, i övrigt

alioquiadverb

fest substantiv

convīviumnoun

festa verb
deltaga på en fest

convīviumverb

festival substantiv

feria [feriae](1st) F
noun

festlig adjektiv
med feststämning

festivus [festiva -um, festivior -or -us, festivissimus -a -um]adjective

födelsedagsfest substantiv
fest anordnad för att fira någons på hennes födelsedag; ofta möts många människor och det serveras mat och födelsedagsbarnet får presenter

nātālicianoun

födelsestad (den) stad som en given person är född i
substantiv

patria [patriae](1st) F
noun

förestå verb
vara förestående; stunda, vara i antågande, vara i annalkande

iuxtaverb

förestående adjektiv
som snart kommer att ske

venturusadjective

föreställa verb
ha som mål att likna något

introduco [introducere, introduxi, introductus](3rd)
verb

föreställa verb
tänka på ett sinnesintryck, en händelse etc.

imaginor [imaginari, imaginatus sum](1st) DEP
verb

föreställning substantiv
den uppfattning eller (osäkra) kunskap någon har om något; hur någon tänker sig något

inventum [inventi](2nd) N
noun

föreställning substantiv
pjäs, skådespel, uppträdande

exsecūtiōnoun

föreståndare substantiv
person som ansvarar för och leder en grupp människor på en avdelning e.dyl. (t.ex. i skola eller på sjukhus)

curator [curatoris](3rd) M
noun

förresten adverb
anger att uttalaren just kom på ett tillägg, som gäller utöver tidigare nämnda påståenden

alioquiadverb

förresten adverb
anger ett plötsligt (spontant) byte av ämne, ofta när uttalaren just kommer på en viktig fråga

etenimadverb

fresta verb
sätta på prov

temptareverb

fresta verb
utsätta för lockelse; försöka förmå någon till något genom att framställa det som angenämt, genom löften e.d.; försöka förleda

temptareverb

fresta på verb
ta någons krafter eller uthållighet starkt i anspråk; anstränga; kosta på; trötta

percolōverb

frestelse substantiv
känslan av att något frestar, begär

temptatio [temptationis](3rd) F
noun

frestelse substantiv
något som frestar, något som får en person att vilja göra något (inte sällan äta eller begå ett brott), ibland mot bättre vetande

temptatio [temptationis](3rd) F
noun

123