Swedish-English dictionary »

äktenskap meaning in English

SwedishEnglish
äktenskap [~et ~] substantiv
{n}

marriage [marriages](state of being married)
noun
[UK: ˈmæ.rɪdʒ] [US: ˈme.rɪdʒ]

äktenskaplig [~t ~a] adjektiv

conjugal(of, or relating to marriage, or the relationship of spouses)
adjective
[UK: ˈkɒn.dʒʊ.ɡəl] [US: ˈkɑːn.dʒə.ɡəl]

äktenskapsbrott [~et ~] substantiv
{n}

adultery [adulteries](sexual intercourse by a married person with someone other than their spouse)
noun
[UK: ə.ˈdʌl.tə.ri] [US: ə.ˈdəl.tə.ri]

äktenskapsbrytare substantiv
{c}

adulterer [adulterers](husband or wife who commits adultery)
noun
[UK: ə.ˈdʌl.tə.rə(r)] [US: ə.ˈdəl.tə.rər]

äktenskapsbryterska substantiv
{c}

adulterer [adulterers](husband or wife who commits adultery)
noun
[UK: ə.ˈdʌl.tə.rə(r)] [US: ə.ˈdəl.tə.rər]

adulteress [adulteresses](woman or girl who commits adultery)
noun
[UK: ə.ˈdʌl.tə.rəs] [US: ə.ˈdʌl.tə.rəs]

äktenskapsbyrå substantiv

marriage agency(business)
noun

äktenskapsförord [~et ~] substantiv
{n}

prenuptial agreement(document stating legal claims upon a divorce)
noun

äktenskapsmäklare [~n ~, ~mäklarna] substantiv
{c}

matchmaker [matchmakers](someone who finds suitable marriage partners)
noun
[UK: ˈmæt.ʃmeɪkə(r)] [US: ˈmæʧ.ˌmekər]

äktenskapsskillnad [~en ~er] substantiv
{c}

divorce [divorces](legal dissolution of a marriage)
noun
[UK: dɪ.ˈvɔːs] [US: dɪ.ˈvɔːrs]

arrangerat äktenskap substantiv
{n}

arranged marriage(marriage planned by someone else)
noun
[UK: ə.ˈreɪndʒd ˈmæ.rɪdʒ] [US: ə.ˈreɪndʒd ˈme.rɪdʒ]

begå äktenskapsbrott verb

commit adulteryverb
[UK: kə.ˈmɪt ə.ˈdʌl.tə.ri] [US: kə.ˈmɪt ə.ˈdəl.tə.ri]

enkönat äktenskap substantiv
{n}

gay marriage(marriage between two people of the same sex)
noun
[UK: ɡeɪ ˈmæ.rɪdʒ] [US: ˈɡeɪ ˈme.rɪdʒ]

förena i äktenskap verb

marry [married, marrying, marries](to unite in wedlock)
verb
[UK: ˈmæ.ri] [US: ˈme.ri]

föräktenskaplig [~t ~a] adjektiv

premarital(before one’s marriage)
adjective
[UK: ˌpriː.ˈmæ.rɪt.l̩] [US: pri.ˈme.rət.l̩]

gruppäktenskap [~et ~] substantiv

group marriage(type of marriage)
noun

homoäktenskap [~et ~] substantiv
{n}

gay marriage(marriage between two people of the same sex)
noun
[UK: ɡeɪ ˈmæ.rɪdʒ] [US: ˈɡeɪ ˈme.rɪdʒ]

ingå äktenskap verb

marry [married, marrying, marries](to be joined in marriage)
verb
[UK: ˈmæ.ri] [US: ˈme.ri]

inomäktenskaplig [~t ~a] adjektiv

legitimate(lawfully begotten)
adjective
[UK: lɪ.ˈdʒɪ.tɪ.mət] [US: lə.ˈdʒɪ.tə.mət]

konvenansäktenskap substantiv
{n}

marriage of convenience(marriage motivated by some reason other than love)
noun
[UK: ˈmæ.rɪdʒ əv kən.ˈviː.nɪəns] [US: ˈme.rɪdʒ əv kən.ˈviː.njəns]

könsneutralt äktenskap substantiv
{n}

gay marriage(marriage between two people of the same sex)
noun
[UK: ɡeɪ ˈmæ.rɪdʒ] [US: ˈɡeɪ ˈme.rɪdʒ]

samkönat äktenskap substantiv
{n}

gay marriage(marriage between two people of the same sex)
noun
[UK: ɡeɪ ˈmæ.rɪdʒ] [US: ˈɡeɪ ˈme.rɪdʒ]

skenäktenskap [~et ~] substantiv
{n}

sham marriage(fake marriage)
noun

utomäktenskaplig [~t ~a] adjektiv

extramarital(taking place outside marriage)
adjective
[UK: ˌek.strə.ˈmæ.rɪt.l̩] [US: ˌek.strə.ˈme.rət.l̩]

illegitimate(born to unmarried parents)
adjective
[UK: ˌɪ.lɪ.ˈdʒɪ.tɪ.mət] [US: ˌɪ.lɪ.ˈdʒɪ.tə.mət]