German-Dutch dictionary »

stapel meaning in Dutch

GermanDutch
der Stapel [des Stapels; die Stapel] Substantiv

boelm

dromm

hoopm

massam

menigtem

scharem

stapelm

tasm

troepm

aufstapeln [stapelte auf; hat aufgestapelt] Verb

opeenhopenv

opeenstapelenv

ophopenv

opstapelenv

stapelenv

tassenv