English | Swedish |
---|---|
element [elements] (chemistry: simplest chemical substance) noun [UK: ˈel.ɪ.mənt] [US: ˈel.ɪ.mənt] | grundämne [~t ~n]substantiv |
element [elements] (simplest or essential part or principle of anything) noun [UK: ˈel.ɪ.mənt] [US: ˈel.ɪ.mənt] | element [~et ~]substantiv |
elementary (relating to the basic, essential or fundamental part of something) adjective [UK: ˌel.ɪ.ˈment.ər.i] [US: ˌel.ɪ.ˈment.ər.i] | basal [~t ~a]adjektiv elementär [~t ~a]adjektiv grundlig [~t ~a]adjektiv grundläggandeadjektiv |
elementary charge (electric charge on a single proton) noun | elementarladdning [~en ~ar]substantiv |
elementary function (function) noun [UK: ˌel.ɪ.ˈment.ər.i ˈfʌŋk.ʃn̩] [US: ˌel.ɪ.ˈment.ər.i ˈfʌŋk.ʃn̩] | elementär funktionsubstantiv |
elements (basic tenets of an area of knowledge) noun [UK: ˈel.ɪ.mənts] [US: ˈel.ɪ.mənts] | grundersubstantiv |
chemical element (any one of the simplest chemical substances that cannot be decomposed in a chemical reaction) noun [UK: ˈke.mɪk.l̩ ˈel.ɪ.mənt] [US: ˈke.mək.l̩ ˈel.ɪ.mənt] | grundämne [~t ~n]substantiv |
identity element (member of a structure) noun | identitetselementsubstantiv |
in one's element (in a suitable environment) preposition | vara i sitt essepreposition |