Engels-Nederlands woordenboek »

brag betekenis in Nederlands

EngelsNederlands
brag [bragged, bragging, brags] (to boast)
verb
[UK: bræɡ]
[US: ˈbræɡ]

opscheppenwerkwoord

braggart (one who constantly brags or boasts)
noun
[UK: ˈbræ.ɡət]
[US: ˈbræ.ɡət]

aanstellersubstantief

pochersubstantief

snoeversubstantief