Dutch-English dictionary »

pantoffel meaning in English

DutchEnglish
pantoffel substantief
{m}

slipper [slippers](low shoe usually worn indoors)
noun
[UK: ˈslɪ.pə(r)] [US: sˈlɪ.pər]

pantoffeldiertje substantief
{n}

paramecium [paramecia](organism)
noun
[UK: ˌpe.rə.ˈmiː.siəm] [US: ˌpe.rə.ˈmiː.siəm]