Svensk-Latinsk ordbok »
språklig betyder på latinska
| Svenska | Latinska |
|---|---|
| språk substantiv kommunikationsmedium medelst mänskligt tal eller andra symboler | lingua [linguae](1st) F |
| språka verb småprata, samtala | garrireverb |
| språkfamilj substantiv | |
| språkförbistring substantiv åtskillnad i språk som gör att folk inte förstår varandra (sedan Babels torn, enligt 1 Mos. 11:1–9) | |
| språklärare substantiv | grammaticus [grammatici](2nd) M |
| språkrör substantiv medel att göra sin röst hörd (t ex en tidning eller en person i ett drama eller i en roman) | tuba stentoreanoun |
| anspråkslöshet substantiv det att vara anspråkslös | modestia [modestiae](1st) F |
| engelskspråkig adjektiv som är avfattad på eller som talar det engelska språket | Anglophonaadjective |
| flerspråkig adjektiv | multilinguisadjective |
| flerspråkighet substantiv det att vara flerspråkig | multilingualismusnoun |
| förespråka verb | supersum [superesse, superfui, superfuturus]verb |
| förespråkare substantiv person som förespråkar något, d.v.s. person som uttalar sig positivt om någon företeelse, och gärna vill att den skall bli verklighet, fortsätta eller spridas | sectatornoun |
| ordspråk substantiv | |
| programmeringsspråk substantiv | |
| svenskspråkig adjektiv som är på språket svenska (används ibland för att särskilja att något inte är anknutet till Sverige utan endast det till svenska språket) | Sueciusadjective |
| talspråk substantiv | sermo cotidianusnoun |
| teckenspråk substantiv uppsättning gester, rörelser och ansiktsuttryck som används för kommunikation | |
| tvåspråkig adjektiv | bilinguis [bilinguis, bilingue]adjective |
| tvåspråkighet substantiv det att tala två språk | bilinguitasnoun |
| vardagsspråk substantiv språk som brukas till vardags (i motsats till formellt språk) | sermo cotidianusnoun |
