skäll betyder på latinska

Svenska	Latinska
skäll (uppfostrande) drastisk verbal tillrättavisning (av barn som gjort fel) substantiv	reprehensio [reprehensionis](3rd) F noun
skäll substantiv det ljud en hund frambringar via munnen, hundskall	cortex [corticis](3rd) C noun
skälla verb avge det ljud en hund frambringar: vov	latro \| lātrōverb
skälla ut verb	castigo [castigare, castigavi, castigatus](1st) verb
Skällande hund bits inte. den som grälar högt vågar sällan slå; den som hotar mycket är ej den farligaste	canis sine dentibus vehementius lātrat
skällsord substantiv	convicium [convici(i)](2nd) N noun
koskälla substantiv skälla med kläpp inuti som bärs av en ko för att den enklare ska kunna lokaliseras om den vandrar iväg	tintinnabulum [tintinnabuli](2nd) N noun
ljuskälla substantiv	fons [fontis](3rd) M noun
utskällning substantiv	obiurgationoun

Sökhistorik