lag betyder på latinska
| Svenska | Latinska |
|---|---|
| laglös adjektiv som inte befattar sig med lagar | illēxadjective |
| lagom adjektiv lämplig, tillräcklig, passande | adaequātusadjective |
| lagöverträdelse substantiv överträdelse av (brott mot) lagen | offensa [offensae](1st) F |
| lagra verb lägga i lager | condōverb |
| lagra verb spara data | adiuvoverb |
| lågsinnad adjektiv | abiectusadjective |
| lågsniffa verb flyga med hög hastighet på mycket låg höjd över ett särskilt område | bombiōverb |
| lagsöka verb väcka åtal mot, stämma inför rätta | lītem inferōverb |
| lagstadgad adjektiv stadgad i lagar | legalis [legalis, legale]adjective |
| lagstifta verb fastställa lagar | lēgem ferreverb |
| lagstiftare substantiv enskild medlem av en lagstiftande församling | lēgislātornoun |
| lagstiftare substantiv författare av lagar i en abstrakt bemärkelse | lēgislātornoun |
| lagstiftning substantiv process genom vilken lagar tillkommer, ändras eller upphävs | lēgislātiōnoun |
| lagstiftning substantiv sammanfattning av fastställda lagar; författning | lēgislātiōnoun |
| lågtryck substantiv område i atmosfären med lägre lufttryck än omgivningen, och som ofta medför nederbörd | quamnoun |
| lågtyska substantiv germanskt språk som talas i norra Tyskland | lingua saxonicanoun |
| åklagare substantiv jurist som tar över polisens förundersökning när en misstänkt finns i ett brottmål, kan väcka åtal | prosecutornoun |
| åklagarkammare substantiv åklagarmyndighetens lokala organisation | cognitura [cogniturae](1st) F |
| åklagarmyndighet substantiv statlig myndighet som utifrån polismyndighetens brottsutredningar kan väcka åtal i domstol | cognitura [cogniturae](1st) F |
| angelägen adjektiv brådskande | fortis [forte, fortior -or -us, fortissimus -a -um]adjective |
| angelägen adjektiv som anser något väldigt viktigt | aadjective |
| angelägen adjektiv som är eller känns viktig | gravis [grave, gravior -or -us, gravissimus -a -um]adjective |
| angelägenhet (aktuellt) ärende som berör någon substantiv | fabula [fabulae](1st) F |
| anklaga verb | accūsōverb |
| anklagad adjektiv perfektparticip av anklaga | reus [rea, reum]adjective |
| anklagare substantiv person som anklagar | accūsātornoun |
| anklagelse substantiv påstående att någon är skyldig till ett brott eller något annat klandervärt | accūsātiōnoun |
| anlag substantiv benägenhet, fallenhet, böjelse | declinatio [declinationis](3rd) F |
| anlag substantiv första början | diathesis [diathesis](3rd) F |
| anlägga verb rikta skjutvapen mot något (lägga an) | scapulaverb |
| anlägga verb skapa något som sedan ska fortsätta utvecklas delvis av egen kraft | sistōverb |
| anslag substantiv en summa pengar som delas ut till en myndighet eller annan institution för ett visst ändamål, vanligen från stat eller kommun | dononoun |
| Apostlagärningarna | |
| Apostlagärningarna substantiv bok i Nya Testamentet av Bibeln, handlar om Jesu lärjungar (apostlarna) och deras gärningar | |
| arkipelag substantiv övärld, örikt hav; större system av öar, vanligen större öar på visst avstånd från varandra och fastlandet | archipelagusnoun |
| avlägsen adjektiv belägen (mycket) långt bort | distans [(gen.), distantis]adjective distans [(gen.), distantis]adjective |
| avlägsen adjektiv i svag relation | reductus [reducta, reductum]adjective |
| avlägsna verb förflytta något längre bort från | arcereverb |
| avlägsnande substantiv | abstantia [abstantiae](1st) F |
