Engelsk-Tysk ordbok »

stub betyder på tyska

EngelskaTyska
stub [stubs] noun
[UK: stʌb]
[US: ˈstəb]

die Stichleitung◼◼◼Substantiv

der Stubben [des Stubbens; die Stubben]◼◼◼Substantiv

der Abreißzettel◼◼◻Substantiv

der AbreisszettelSubstantiv

Abriß [—; —]Substantiv

der Talon [des Talons; die Talons]Substantiv
[taˈlõː]

stub (US) noun
[UK: stʌb]
[US: ˈstəb]

das KontrollblattSubstantiv

stub axle noun
[UK: stʌb ˈæk.sl̩]
[US: ˈstəb ˈæk.sl̩]

der Achsschenkel◼◼◼Substantiv

stub shaft noun

der WellenstumpfSubstantiv

stubbed [UK: stʌbd]
[US: ˈstəbd]

rodete

stubbier [UK: ˈstʌ.bɪə(r)]
[US: ˈstʌ.bɪər]

kürzer

stubbiest [UK: ˈstʌ.bɪɪst]
[US: ˈstʌ.bɪɪst]

kürzeste

stubbing [UK: ˈstʌb.ɪŋ]
[US: ˈstʌb.ɪŋ]

rodend

stubble noun
[UK: ˈstʌb.l̩]
[US: ˈstʌb.l̩]

die Stoppel [der Stoppel, der Stoppels; die Stoppeln]◼◼◼Substantiv
[ˈʃtɔpl̩]

stubble (on chin) noun
[UK: ˈstʌb.l̩]
[US: ˈstʌb.l̩]

die BartstoppelnSubstantiv

stubble field noun

das Stoppelfeld [des Stoppelfeld(e)s; die Stoppelfelder]◼◼◼Substantiv

der StoppelackerSubstantiv

stubble fields noun

die Stoppelfelder◼◼◼Substantiv

stubbles noun
[UK: ˈstʌb.l̩z]
[US: ˈstʌb.l̩z]

die Stoppeln◼◼◼Substantiv

stubbly [UK: ˈstʌ.bli]
[US: ˈstʌ.bli]

stoppelig◼◼◼

stoppelige◼◼◼

stopplig

stubbly beard noun
[UK: ˈstʌ.bli bɪəd]
[US: ˈstʌ.bli ˈbɪrd]

der Stoppelbart [des Stoppelbartes, des Stoppelbarts; die Stoppelbärte]Substantiv
[ˈʃtɔpl̩ˌbaːɐ̯t]

stubbly beards noun

die StoppelbärteSubstantiv

stubbly hair noun

das Stoppelhaar [des Stoppelhaar(e)s; die Stoppelhaare]Substantiv

stubborn adjective
[UK: ˈstʌ.bən]
[US: ˈstʌ.bərn]

halsstarrig [halsstarriger; am halsstarrigsten]◼◼◼Adjektiv

verbohrt [verbohrter; am verbohrtesten]◼◼◻Adjektiv

stubborn [UK: ˈstʌ.bən]
[US: ˈstʌ.bərn]

zähe◼◼◻

störrig

stubborn people noun

die TrotzköpfeSubstantiv

stubborn person noun

der Trotzkopf [des Trotzkopfes/Trotzkopfs; die Trotzköpfe]Substantiv

stubbornly [UK: ˈstʌ.bən.li]
[US: ˈstʌ.bərn.li]

hartnäckige◼◼◼

störrig

stubbornness noun
[UK: ˈstʌ.bən nəs]
[US: ˈstʌ.bərn.nəs]

der Eigensinn [des Eigensinns; —]◼◼◼Substantiv
[ˈaɪ̯ɡn̩zɪn]

die Halsstarrigkeit [der Halsstarrigkeit; —]◼◼◼SubstantivStubbornness can ruin a friendship. = Halsstarrigkeit kann eine Freundschaft zerstören.

die Dickköpfigkeit [der Dickköpfigkeit; —]◼◼◻Substantiv

die Eigensinnigkeit◼◼◻Substantiv

die Störrigkeit [der Störrigkeit; die Störrigkeiten]Substantiv

die StörrischkeitSubstantiv

stubby [UK: ˈstʌ.bi]
[US: ˈstʌ.bi]

stoppelige

12