Engelska | Svenska |
---|---|
band [banded, banding, bands] ((intransitive) to group together for a common purpose) verb [UK: bænd] [US: ˈbænd] | förena sigverb gadda ihop sigverb |
band [banded, banding, bands] (ornithology: to fasten an identifying band around the leg of) verb [UK: bænd] [US: ˈbænd] | ringmärka [~märkte ~märkt]verb |
band [bands] (strip of material wrapped around things to hold them together) noun [UK: bænd] [US: ˈbænd] | band [~et ~]substantiv bindel [~n bindlar]substantiv snodd [~en ~ar]substantiv snöre [~t ~n]substantiv |
band [banded, banding, bands] (to fasten with a band) verb [UK: bænd] [US: ˈbænd] | bindaverbMy band's playing tonight. = Mitt band spelar i kväll. |
band-aid (adhesive bandage) noun [UK: bænd eɪd] [US: ˈbænd ˈeɪd] | plåster [plåstret ~, plåstren]substantiv |
bandage [bandages] (medical binding made with strip of gauze or similar) noun [UK: ˈbæn.dɪdʒ] [US: ˈbæn.dɪdʒ] | bandage [~t ~]substantiv förbandsubstantiv plåster [plåstret ~, plåstren]substantiv |
bandage [bandaged, bandaging, bandages] (to apply a bandage to something) verb [UK: ˈbæn.dɪdʒ] [US: ˈbæn.dɪdʒ] | bandagera [~de ~t]verb förbinda [förband, förbundit, förbunden förbundet förbundna, pres. förbinder]verb lägga omverb plåstra [~de ~t]verb |
bandicoot [bandicoots] (marsupial of the genus Peramelidae) noun [UK: ˈbæn.dɪk.uːt] [US: ˈbæn.dʌˌk.uːt] | punggrävlingsubstantiv |
bandit [bandits] (one who cheats others) noun [UK: ˈbæn.dɪt] [US: ˈbæn.dət] | bedragare [~n ~, bedragarna]substantiv |
bandit [bandits] (one who robs others) noun [UK: ˈbæn.dɪt] [US: ˈbæn.dət] | bandit [~en ~er]substantiv bov [~en ~ar]substantiv rånare [~n ~, rånarna]substantiv rövare [~n ~, rövarna]substantiv |
bandsaw [bandsaws] (a saw whose blade is a continuous band) noun [UK: ˈbænd.sɔː] [US: ˈbænd.ˌsɔː] | bandsåg [~en ~ar]substantiv |
bandwidth [bandwidths] (width of a frequency band) noun [UK: ˈbæn.dwɪdθ] [US: ˈbæn.dwədθ] | bandbredd [~en ~er]substantiv |
bandy (winter sport played on ice) noun [UK: ˈbæn.di] [US: ˈbæn.di] | bandy [~n]substantiv |
abandon (a giving up to natural impulses) noun [UK: ə.ˈbæn.dən] [US: ə.ˈbæn.dən] | frigjordhet [~en]substantiv hämningslöshet [~en]substantiv nonchalans [~en]substantiv otvungenhet [~en]substantiv |
abandon [abandoned, abandoning, abandons] (to cast out, expel, reject) verb [UK: ə.ˈbæn.dən] [US: ə.ˈbæn.dən] | förvisa [~de ~t]verb |
abandon [abandoned, abandoning, abandons] (to give up control of, surrender) verb [UK: ə.ˈbæn.dən] [US: ə.ˈbæn.dən] | avstå frånverb frångå [~gick, ~gått, ~gången ~gånget ~gångna, pres. ~går]verb ge uppverb |
abandon [abandoned, abandoning, abandons] (to leave behind or desert; to forsake) verb [UK: ə.ˈbæn.dən] [US: ə.ˈbæn.dən] | gå ifrånverb lämna [~de ~t]verb överge [~gav, ~gett ~givit, ~given ~givet ~givna, pres. ~ger]verbI will not abandon you. = Jag ska inte överge dig. |
abandon [abandoned, abandoning, abandons] (to no longer exercise a right, relinquish a claim to property) verb [UK: ə.ˈbæn.dən] [US: ə.ˈbæn.dən] | överlämna [~de ~t]verb |
abandoned (no longer maintained, forsaken, deserted) adjective [UK: ə.ˈbæn.dənd] [US: ə.ˈbæn.dənd] | övergivenadjektivZiri explored abandoned mines. = Ziri utforskade övergivna gruvor. |
abandonment (act of abandoning) noun [UK: ə.ˈbæn.dən.mənt] [US: ə.ˈbæn.dən.mənt] | övergivande [~t ~n]substantiv |
abandonment (relinquishment of a right, claim or privilege) noun [UK: ə.ˈbæn.dən.mənt] [US: ə.ˈbæn.dən.mənt] | uppgivande [~t]substantiv |