Engelska | Svenska |
---|---|
aardwolf (the mammal Proteles cristatus) noun [UK: ˈɑː.dwʊlf] [US: ˈɑːr.dwʊlf] | jordvargsubstantiv |
Aaron (biblical brother of Moses) proper noun [UK: ˈeə.rən] [US: ˈe.rən] | Aronproper noun |
Aaron's beard (name for certain plants) noun | Arons skäggsubstantiv |
aback (backwards) adverb [UK: ə.ˈbæk] [US: ə.ˈbæk] | bakåtadverb |
aback (in the rear) adverb [UK: ə.ˈbæk] [US: ə.ˈbæk] | där bakadverb |
aback (said of sails pressed backward) adverb [UK: ə.ˈbæk] [US: ə.ˈbæk] | backadverb |
abacus [abacuses] (device for performing arithmetical calculations) noun [UK: ˈæ.bəkəs] [US: ˈæ.bəkəs] | abakus [~en ~er]substantiv kulram [~en ~ar]substantiv |
abalone [abalones] (edible univalve mollusc) noun [UK: ˌæ.bə.ˈləʊ.ni] [US: ˌæ.bəˈlo.ʊ.ni] | abalonesubstantiv havsörasubstantiv öronsnäcka [~n ~snäckor]substantiv |
abandon (a giving up to natural impulses) noun [UK: ə.ˈbæn.dən] [US: ə.ˈbæn.dən] | frigjordhet [~en]substantiv hämningslöshet [~en]substantiv nonchalans [~en]substantiv otvungenhet [~en]substantiv |
abandon [abandoned, abandoning, abandons] (to cast out, expel, reject) verb [UK: ə.ˈbæn.dən] [US: ə.ˈbæn.dən] | förvisa [~de ~t]verb |
abandon [abandoned, abandoning, abandons] (to give up control of, surrender) verb [UK: ə.ˈbæn.dən] [US: ə.ˈbæn.dən] | avstå frånverb frångå [~gick, ~gått, ~gången ~gånget ~gångna, pres. ~går]verb ge uppverb |
abandon [abandoned, abandoning, abandons] (to leave behind or desert; to forsake) verb [UK: ə.ˈbæn.dən] [US: ə.ˈbæn.dən] | gå ifrånverb lämna [~de ~t]verb överge [~gav, ~gett ~givit, ~given ~givet ~givna, pres. ~ger]verbI will not abandon you. = Jag ska inte överge dig. |
abandon [abandoned, abandoning, abandons] (to no longer exercise a right, relinquish a claim to property) verb [UK: ə.ˈbæn.dən] [US: ə.ˈbæn.dən] | överlämna [~de ~t]verb |
abandoned (no longer maintained, forsaken, deserted) adjective [UK: ə.ˈbæn.dənd] [US: ə.ˈbæn.dənd] | övergivenadjektivZiri explored abandoned mines. = Ziri utforskade övergivna gruvor. |
abandonment (act of abandoning) noun [UK: ə.ˈbæn.dən.mənt] [US: ə.ˈbæn.dən.mənt] | övergivande [~t ~n]substantiv |
abandonment (relinquishment of a right, claim or privilege) noun [UK: ə.ˈbæn.dən.mənt] [US: ə.ˈbæn.dən.mənt] | uppgivande [~t]substantiv |
abasia (incapacity to walk) noun | abasisubstantiv |
abate [abated, abating, abates] ((obsolete) to be abased or humbled) verb [UK: ə.ˈbeɪt] [US: ə.ˈbeɪt] | försvagas [försvagades försvagats]verb |
abate [abated, abating, abates] ((obsolete) to bring down (someone) mentally or physically) verb [UK: ə.ˈbeɪt] [US: ə.ˈbeɪt] | nedbringa [~de ~t]verb slå nedverb |
abate [abated, abating, abates] ((obsolete) to deprive (someone or something of another thing)) verb [UK: ə.ˈbeɪt] [US: ə.ˈbeɪt] | förringa [~de ~t]verb |
abate [abated, abating, abates] ((obsolete) to omit or remove (a part from a whole), see also: deduct; subtract) verb [UK: ə.ˈbeɪt] [US: ə.ˈbeɪt] | dra avverb |
abate [abated, abating, abates] (of a writ or other legal document: to become null and void) verb [UK: ə.ˈbeɪt] [US: ə.ˈbeɪt] | upphävasverb |
abate [abated, abating, abates] (to give no consideration to (something); to treat as an exception) verb [UK: ə.ˈbeɪt] [US: ə.ˈbeɪt] | utesluta [~slöt, ~slutit, ~sluten ~slutet ~slutna, pres. ~sluter]verb |
abate [abated, abating, abates] (to lessen (something) in force or intensity, see also: moderate) verb [UK: ə.ˈbeɪt] [US: ə.ˈbeɪt] | avklinga [~de ~t]verb avta [~tog, ~tagit, pres. ~tar]verb minska [~de ~t]verb mojna [~de ~t]verb |
abate [abated, abating, abates] (to make (a writ or other legal document) void, see also: nullify) verb [UK: ə.ˈbeɪt] [US: ə.ˈbeɪt] | upphäva [~hävde åld. ~hov, ~hävt]verb |
abate [abated, abating, abates] (to reduce (something) in amount or size) verb [UK: ə.ˈbeɪt] [US: ə.ˈbeɪt] | lägga sigverb |