dicţionar Român-Maghiar »

bont înseamnă în Maghiară

RomânăMaghiară
bont [~, bonți, boantă, boante] substantiv adjectiv

tompa◼◼◼főnév melléknév

bont [~, bonți, boantă, boante] adjectiv

csonk◼◻◻főnév

csont◼◻◻főnév

unalmas◼◻◻melléknév

csizma◼◻◻főnév