Svenska | Latinska |
---|---|
ur | |
ur askan i elden adverb från en dålig situation till en ännu sämre | |
uraktlåta substantiv försumma, att inte fullgöra en skyldighet, att låta bli att göra något som man borde | neglegōnoun |
uran substantiv | uraniumnoun |
Uranos substantiv | Uranusnoun |
Uranus substantiv den sjunde planeten i vårt solsystem, räknat från solen | Uranusnoun |
urban adjektiv | urbanus [urbana, urbanum]adjective |
urberg substantiv berggrund från jordens urtid | basis [basos/is]noun |
uremi substantiv förgiftning genom anhopning av urea (urinämne, karbamid) i blodet på grund av njurarnas oförmåga att löpande avlägsna den med urinen | uraemianoun |
urgammal adjektiv mycket gammal | antīquusadjective |
urgermanska substantiv hypotetiskt urspråk som tros ha föregått alla germanska språk | protogermānicusnoun |
urholka verb gräva ur, göra ihålig | cavōverb |
urin substantiv | urina [urinae](1st) F |
urinblåsa substantiv organ (vesica urinaria) som förvarar färdig urin fram till miktion (blåstömning) | vesica [vesicae](1st) F |
urindoeuropeiska substantiv hypotetiskt språk som tros ha föregått alla indoeuropeiska språk | |
urinera verb | mingo [mingere, mixi, mictus](3rd) |
urinrör (exemplar av) den rörformiga struktur (uretra, urethra) som transporterar färdig urin från urinblåsan (som verkar som lagringsplats för färdig urin från njurarna) ut ur kroppen, genom urinrörsöppningen substantiv | urethranoun |
urinvånare substantiv ursprunglig invånare, de som var först med att bebo ett område | indigenus [indigeni](2nd) M |
urklipp substantiv | frustum [frusti](2nd) N |
urkund substantiv skriftligt dokument, akt | documentum [documenti](2nd) N |
urladdning substantiv det att ladda ur något annat som kan innehålla elektrisk laddning, även vardagsföremål | missio [missionis](3rd) F |
urmakare substantiv | horologiarius [horologiarii](2nd) M |
urna substantiv behållare för valsedlar | cista [cistae](1st) F |
urna substantiv vasliknande kärl som används att transportera askan av en avliden efter kremering | urna [urnae](1st) F |
urologi substantiv | urologianoun |
uroxe substantiv ett utdött oxdjur (Bos primigenius) som nuvarande tamboskap härstammar från, men som var betydligt större än dessa | ūrusnoun |
ursinnig adjektiv mycket arg; mycket aggressiv och kanske också våldsam | furiosus [furiosa, furiosum]adjective |
urskilja verb | dignoscōverb |
urskulda verb komma med bortförklaringar, förklara med syfte att rentvå sig själv | absolvo [absolvere, absolvi, absolutus](3rd) TRANS |
ursprung substantiv | origo [originis](3rd) F |
ursprunglig adjektiv som ny, som ursprunget, som det var från början, originell | initialis [initialis, initiale]adjective |
ursprungligen adverb från början, då något först uppstod | initialisadverb |
ursäkt substantiv förklaringsgrund, förevändning, försvar, (giltig) anledning eller motivering | praetextum [praetexti](2nd) N |
ursäkt substantiv urskuldande, begäran om förlåtelse | praetextum [praetexti](2nd) N |
ursäkta interjektion används för att be om ursäkt | ignosce mihiinterjection |
ursäkta interjektion används för att få någons uppmärksamhet | ignosce mihiinterjection |
ursäkta verb förlåta | excūsōverb |
Uruguay substantiv | Uraquarianoun |
urusel adjektiv mycket usel | atrox [atrocis (gen.), atrocior -or -us, atrocissimus -a -um]adjective |
urval substantiv det att välja ut (utvälja) | sēlēctiōnoun |