Svensk-Latinsk ordbok »
fall betyder på latinska
| Svenska | Latinska |
|---|---|
| i alla fall adverb åtminstone | utiqueadverb |
| i alla fall adverb trots något som tidigare nämnts; ändå; under alla omständigheter | utiqueadverb |
| i så fall adverb | tumadverb |
| i varje fall adverb inte mindre än, åtminstone | certēadverb |
| ifall såvida, försåvitt, försåvida | |
| infall substantiv plötslig tanke eller idé som infaller någon | arbitrium [arbitri(i)](2nd) N |
| infalla verb falla in /mot något/ | cadereverb |
| infalla verb inträffa, äga rum (om tidpunkt) | cadereverb |
| iögonfallande adjektiv som faller i ögonen; som väcker uppseende, uppseendeväckande; påfallande, framträdande | oculatus [oculata, oculatum]adjective |
| knäfall substantiv det att knäfalla | geniculationoun |
| missfall substantiv spontant och ofrivilligt avslutande av graviditet innan fostret eller embryot är livsdugligt | abortiōnoun |
| modfälld adjektiv nedslagen och handlingssvag (av sorg eller besvikelse) | dēiectusadjective |
| musfälla substantiv anordning för att fånga möss och andra mindre gnagare | muscipula [muscipulae](1st) F |
| olycksfall substantiv händelse (fall) där någon skadar sig | casus [casus](4th) M |
| överfall substantiv händelse där en eller flera personer fysiskt attackerar en person (eller flera personer), kanske i syfte att råna eller våldta | assultus [assultus](4th) M |
| överfalla verb fysiskt attackera en person (eller flera personer), kanske i syfte att råna eller våldtaga | aggredior [aggredi, aggressus sum](3rd) DEP |
| råttfälla substantiv anordning för att fånga (och döda) råttor och andra skadegörande gnagare | muscipula [muscipulae](1st) F |
| samfälld adjektiv som har överensstämmande uppfattning | unanimis [unanimis, unanime]adjective |
| samfälld adjektiv som utföres/delas/ägs e.d. av flera parter tillsammans; ej delad | communis [communis, commune]adjective |
| sammanfalla verb vara identisk, stämma överens, ligga i linje (med) | coincidōverb |
| slaganfall substantiv sjukdomstillstånd där syrebrist i en del av hjärnan leder till celldöd i det drabbade området | apoplexia [apoplexiae](1st) F |
| snöfall substantiv | ningornoun |
| sönderfall substantiv spontan (plötslig eller utdragen) process som resulterar i att något som var en enhet delas upp i bitar, blir mindre, eller förlorar sin funktion eller sitt värde | cariēsnoun |
| tillfälle substantiv även möjlighet | ampla [amplae](1st) F |
| tillfälle substantiv viss tidpunkt, särskilt då något speciellt inträffar | occasio [occasionis](3rd) F |
| tillfällig adjektiv som bara existerar under en begränsad (ofta kort) tid; övergående, provisorisk | temporālisadjective |
| tillfällig adjektiv som sker eller utvecklar sig på ett oförutsett, oförutsägbart eller oväntat sätt; accidentell | fortuītusadjective |
| tillfällighet substantiv | casus [casus](4th) M |
| utfall substantiv resultat (av ett försök) | effectus [effectus](4th) M |
| utfalla verb mynna, rinna ut | missioverb |
| utfalla verb visa sig vara, resultera, bli | cēdōverb |
| vattenfall substantiv plats där flytande vatten från ett vattendrag forsar nedför ett stup | cataracta [cataractae](1st) F |
