all betyder på latinska
| Svenska | Latinska |
|---|---|
| cancerframkallande adjektiv som kan framkalla cancer | cancerogenusadjective |
| Cornwall substantiv | Cornubianoun |
| dansk skalle substantiv det att med stor kraft slå sin panna mot en motståndares ansikte | arietatio [arietationis](3rd) F |
| dödsfall substantiv en (enskild) persons död; det att en person dör | funus [funeris](3rd) N |
| dödskalle substantiv | calva [calvae](1st) F |
| drälla verb förekomma i stor och oordnad mängd | parturiōverb |
| dumskalle substantiv dum person (i betydelsen ointelligent, korkad; inte i betydelsen elak) | bardus [Bardi](2nd) M |
| en gång för alla adverb slutligen, rejält, för gott | semel pro semperadverb |
| enhällig adjektiv som har allas röster, som alla är ense om | ūnanimusadjective |
| erhålla verb få, uppbära, utfå | assequor [assequi, assecutus sum](3rd) DEP |
| fäbodvall substantiv inhägnad vall med fäbod | manubrium [manubrii](2nd) N |
| fall (mer eller mindre våldsamt och plötsligt) slut på tillvaro substantiv | casus [casus](4th) M |
| fäll substantiv | corium [cori(i)](2nd) N |
| fall substantiv formell uppgift (utlöst av en tidigare händelse) som ska utredas, lösas eller åtgärdas | causa [causae](1st) F |
| fåll substantiv inviken (eller dubbelviken) och sedan tillsydd tygkant | vagina [vaginae](1st) F |
| fall substantiv någonting som inträffar eller har inträffat; liten avgränsad del av historian | causa [causae](1st) F |
| fall substantiv neråtriktad rörelse orsakad av gravitationen som den enda eller dominanta kraften; det att (okontrollerat / fritt i luften) röra sig nedåt; det att falla eller ramla | casus [casus](4th) M |
| fälla verb få att falla genom att använda fysisk kraft | resupinoverb |
| fälla substantiv fångsredskap ofta försett med lockbete för att locka och medelst fallucka eller annat som faller igen fånga eller innestänga ett djur | rētenoun |
| falla verb okontrollerat röra sig mot en himlakropps yta; okontrollerat röra sig i ett gravitationsfält | cado [cadere, cecidi, casus](3rd) INTRANS |
| fallbila substantiv giljotin | securis cadensnoun |
| fallenhet substantiv begåvning, förmåga; duglighet, skicklighet, lämplighet | facultas [facultatis](3rd) F |
| fallera verb | desum [desse, defui, defuturus]verb |
| fallgrop substantiv fälla i form av en (dold) grop i marken, avsedd att fånga vilda djur i | fovea [foveae](1st) F |
| fallisk adjektiv penisformad; penis- | phallicusadjective |
| fallos substantiv avbildning av eller likhet med en penis, särskilt om dyrkade antika grekiska stenar eller statyer; penisattrapp | phallusnoun |
| fallskärm substantiv anordning bestående av en stor välvd väv kallad kalott, numera oftast i nylon-material, med bärlinor med syfte att kraftigt begränsa farten för person eller föremål på väg mot marken, eller om liknande anordning med fartdämpande effekt | umbrella descensorianoun |
| fallucka substantiv lucka i golv som öppnas nedåt vilken man kan falla igenom | fenestra [fenestrae](1st) F |
| färdigställa verb göra (något) helt klart, så att det önskade slutgiltiga tillståndet hos detta erhålles | finiōverb |
| fårskalle substantiv person som anses dum i huvudet | stultus [stulti](2nd) M |
| fastställa verb bestämt angiva | collectumverb |
| fjäll substantiv berg som når över trädgränsen; naturformation där markytan skjuter upp högt över den omkringliggande marken | mons [montis](3rd) M |
| fjäll substantiv hårda, skyddande plattor som finns på huden hos många reptiler och fiskar | squama [squamae](1st) F |
| fjälla substantiv flicka (i allmänhet) | puella [puellae](1st) F |
| fjällig adjektiv som är täckt med fjäll (berg) | montōsusadjective |
| fjällig adjektiv som är täckt med fjäll (på till exempel en fisk eller ödla) | squāmeusadjective |
| fjällräv substantiv däggdjursart (Vulpes lagopus) inom familjen hunddjur (Canidae) | vulpes arcticanoun |
| flintskallig adjektiv som saknar hår på huvudet | calvus [calva -um, calvior -or -us, calvissimus -a -um]adjective |
| flugfälla substantiv någon av flera (köttätande) växtarter som lockar till sig flygande insekter för att fånga dem | |
| flugsmälla substantiv redskap för att jaga flugor | muscāriumnoun |
