Svensk-Latinsk ordbok »

öl betyder på latinska

SvenskaLatinska
förfölja verb
under en längre tid trakassera en viss person eller folkgrupp

persequiverb

förfölja verb
under en tid följa efter en viss person vart hon än går, utan hennes kännedom

apīscorverb

förföljelse substantiv
hets, förtryck; det att förfölja och vara förföljd

persecutio [persecutionis](3rd) F
noun

gröngöling substantiv
en art (Picus viridis) inom fågelfamiljen hackspettar (Picidae); individ av arten gröngöling

Picus viridisnoun

gröngöling substantiv
oerfaren person

novicius [novicii](2nd) M
noun

göl substantiv

palus [pali](2nd) M
noun

hölje substantiv
tunt skal runt något, exempelvis plastskyddet runt ett skosnöre

bulbanoun

knöl substantiv
konvext (utåtbuktande) område på en annars (lokalt) plan yta

gibbanoun

knöl substantiv
ohyfsad eller på annat sätt otrevlig person

ardeola [ardeolae](1st) F
noun

knölig adjektiv
full av knölar (både bokstavligt och bildligt)

geniculatus [geniculata, geniculatum]adjective

kärnmjölk substantiv
vätske som återstår när man kärnat smör av grädde

oxygalanoun

köl substantiv
den understa delen av en båt eller ett fartyg som går längst mittlinjen av skrovets botten och utgör dess stomme; särskilt den nedskjutande, skivliknande delen under båtens botten avsedd att minska avdriften och hålla båten upprätt

carina [carinae](1st) F
noun

kölapp substantiv
pappersbit med nummer som visar i vilken ordning en klient betjänas, så att man inte fysiskt behöver ställa sig i kö

numerarenoun

köld (mycket) låg temperatur
substantiv

algor [algoris](3rd) M
noun

köld substantiv
brist på positiva känslor

algor [algoris](3rd) M
noun

Kölen substantiv
en stjärnbild på södra stjärnhimlen, med det vetenskapliga namnet Carina (i genitiv: Carinae)

Carina [carinae](1st) F
noun

Köln substantiv

Colonia Agrippina | CCAAnoun

kölvatten substantiv
område kort efter någon eller något

vestigium [vestigi(i)](2nd) N
noun

kölvatten substantiv
spår i vattnet (som virvlar eller krusas) efter ett fartygs framfart

evigilonoun

mjöl substantiv
finmalet pulver av säd; tidvis överfört om andra finmalna pulver

farina [farinae](1st) F
noun

mjöla verb
beströ (ett bakbord) med mjöl

farīnaverb

mjölk substantiv

lac [lactis](3rd) N
noun

mjölka verb
hämta mjölk ur ett djur för senare användning

mulgeōverb

mjölke substantiv
sädesvätska från fisk och vissa andra vattenlevande djur

lac [lactis](3rd) N
noun

mjölkig adjektiv
liknande mjölk (till utseendet)

galacticusadjective
M, galactica F, galacticum N

mjölkkanna substantiv
mjölkbehållare; kanna avsedd att förvara mjölk i

hirnea [hirneae](1st) F
noun

mjölkkörtel substantiv
körtel hos däggdjurshonor som producerar mjölk

glandula lactiferanoun

mjölksocker substantiv
laktos; disackarid bestående av en glukos- och en galaktosrest

lactosisnoun

mjölksyra substantiv
trivialnamn för 2-hydroxipropansyra, C₃H₆O₃, en biologiskt viktig syra

acidum lacticumnoun
N

mjölnare substantiv
person som (yrkesmässigt) mal mjöl

molitor | pistornoun

mölla substantiv
kvarn som är avsedd för malning av mjöl eller liknande, i synnerhet om väderkvarn, då som kortform av vindmölla

mola [molae](1st) F
noun

ordningsföljd substantiv
ordning i vilken olika saker följer varandra, eller ska eller brukar följa varandra

ordo [ordinis](3rd) M
noun

portfölj substantiv
väska för böcker eller handlingar

scrīniumnoun

påföljd substantiv

poena [poenae](1st) F
noun

råmjölk substantiv
gulaktig, tjockflytande mjölk som avsöndras de första dagarna efter förlossning; oftast om råmjölk från ko

colostrum [colostri](2nd) N
noun

röllika substantiv
en art (Achillea millefolium) inom växtfamiljen korgblommiga växter (Asteraceae); individ av arten röllika

mīlifoliumnoun

sjölilja substantiv
individ inom den taxonomiska klassen sjöliljor (Crinoidea) som omfattar cirka 600 nu levande arter marina djur

lilium de marinoun

sköld substantiv
ett på framsidan ofta något konvext skyddsvapen bestående av en skiva eller platta av något hårt material

scutum | clipeusnoun

sköld substantiv
huvudbeståndsdelen i ett heraldiskt vapen på vilken sköldmärken placeras; vapensköld

scutum [scuti](2nd) N
noun

skölda verb

clipeusverb

123

Sökhistorik