Svensk-Engelsk ordbok »

elektro- betyder på engelska

SvenskaEngelska
elektro- adjektiv

electro-(of electricity or electrical)
adjective
[UK: ɪ.ˈlek.trəʊ] [US: ɪ.ˈlektro.ʊ]

elektrochock [~en ~er] substantiv
{c}

electric shock [electric shocks](physical reaction)
noun
[UK: ɪ.ˈlek.trɪk ʃɒk] [US: ə.ˈlek.trɪk ˈʃɑːk]

elektrod [~en ~er] substantiv
{c}

electrode [electrodes](the terminal through which electric current passes)
noun
[UK: ɪ.ˈlek.trəʊd] [US: ɪ.ˈlektroʊd]

elektrodynamik [~en] substantiv
{c}

electrodynamics(study of phenomena associated with moving electric charges)
noun
[UK: ɪ.ˌlek.trəʊ.daɪ.ˈnæ.mɪks] [US: ɪ.ˌlektro.ʊ.daɪ.ˈnæ.mɪks]

elektrofysiologi substantiv

electrophysiology [electrophysiologies](the branch of physiology that studies the electrical activity of organisms)
noun
[UK: ɪlˌektrəʊfˌɪzɪˈɒlədʒi] [US: ɪlˌektroʊfˌɪzɪˈɑːlədʒi]

elektrofysiologisk adjektiv

electrophysiological(of, or relating to electrophysiology)
adjective

elektrokardiografi substantiv
{c}

electrocardiography(the science of preparation and diagnostic interpretation of electrocardiograms)
noun

elektrolys [~en ~er] substantiv
{c}

electrolysis [electrolyses](chemical change)
noun
[UK: ɪ.ˌlek.ˈtrɒ.lə.sɪs] [US: ə.ˌlek.ˈtrɑː.lə.səs]

elektrolytisk [~t ~a] adjektiv

electrolyticadjective
[UK: ɪ.ˈlek.trə.laɪt] [US: ə.ˌlek.trə.ˈlɪ.tɪk]

elektromagnet [~en ~er] substantiv
{c}

electromagnet [electromagnets](magnet)
noun
[UK: ɪ.ˈlek.trəʊ.ˌmæɡ.nɪt] [US: ɪ.ˈlektro.ʊ.ˌmæɡ.nɪt]

elektromagnetisk [~t ~a] adjektiv

electromagnetic(pertaining to electromagnetism)
adjective
[UK: ɪ.ˌlek.trəʊ.mæɡ.ˈne.tɪk] [US: ɪ.ˌlektro.ʊ.mæg.ˈne.tɪk]
An infrared ray is electromagnetic radiation. = En infraröd stråle består av elektromagnetisk strålning.

elektromagnetisk puls substantiv
{c}

electromagnetic pulse(short-duration burst of high-intensity electromagnetic radiation)
noun

elektromagnetisk strålning substantiv
{c}

electromagnetic radiation [electromagnetic radiations](radiation)
noun
[UK: ɪ.ˌlek.trəʊ.mæɡ.ˈne.tɪk ˌreɪ.dɪ.ˈeɪʃ.n̩] [US: ɪ.ˌlektro.ʊ.mæg.ˈne.tɪk ˌre.di.ˈeɪʃ.n̩]

elektromagnetiskt spektrum substantiv
{n}

electromagnetic spectrumnoun

elektromagnetism [~en] substantiv
{c}

electromagnetism(a fundamental force)
noun
[UK: ɪ.ˌlek.trəʊ.ˈmæɡ.nɪ.tɪ.zəm] [US: ɪ.ˌlektro.ʊ.ˈmæɡ.nɪ.tɪ.zəm]

elektron [~en ~er] substantiv
{c}

electron [electrons](the negatively charged subatomic particles that orbit atoms)
noun
[UK: ɪ.ˈlek.trɒn] [US: ə.ˈlektran]

electrum(alloy of gold and silver)
noun
[UK: ɪlˈektrəm] [US: ᵻlˈektrəm]

elektron- adjektiv

electronic(pertaining to electrons)
adjective
[UK: ˌɪ.lek.ˈtrɒ.nɪk] [US: ə.ˌlek.ˈtrɑː.nɪk]

elektronegativitet substantiv
{c}

electronegativity [electronegativities](degree of electron attraction)
noun
[UK: ɪlˌektrəʊnɡətˈɪvɪti] [US: ᵻlˌektroʊnɡətˈɪvɪɾi]

elektronik [~en] substantiv

electronics(physics)
noun
[UK: ˌɪ.lek.ˈtrɒ.nɪks] [US: ə.ˌlek.ˈtrɑː.nɪks]

elektronisk [~t ~a] adjektiv

electronic(operating on behavior of electrons)
adjective
[UK: ˌɪ.lek.ˈtrɒ.nɪk] [US: ə.ˌlek.ˈtrɑː.nɪk]
Mechanical devices are more reliable than electronic ones. = Mekaniska apparater är pålitligare än elektroniska.

elektronisk cigarett substantiv
{c}

electronic cigarettenoun
[UK: ˌɪ.lek.ˈtrɒ.nɪk ˌsɪ.ɡə.ˈret] [US: ə.ˌlek.ˈtrɑː.nɪk ˌsɪ.ɡə.ˈret]

elektronisk fotboja substantiv
{c}

ankle monitor(device individuals under house arrest are often required to wear)
noun

elektroniskt adverb

electronically(by electronic means)
adverb
[UK: ˌɪ.lek.ˈtrɒ.nɪk.l̩i] [US: ə.ˌlek.ˈtrɑː.nɪk.ə.li]

elektronkonfiguration substantiv
{c}

configuration [configurations](arrangement of electrons)
noun
[UK: kən.ˌfɪ.ɡə.ˈreɪʃ.n̩] [US: kən.ˌfɪ.ɡjə.ˈreɪʃ.n̩]

elektronmikroskop [~et ~] substantiv
{n}

electron microscope [electron microscopes](any of several forms of microscope that use a beam of electrons)
noun
[UK: ɪ.ˈlek.trɒn ˈmaɪk.rə.skəʊp] [US: ə.ˈlektran ˈmaɪk.rə.skoʊp]

elektronneutrino substantiv
{c}

electron neutrino(elementary particle)
noun

elektronrör [~et ~] substantiv
{n}

vacuum tube(electrical device)
noun
[UK: ˈvæ.kjʊəm tjuːb] [US: ˈvæ.kjuːm ˈtuːb]

elektronvolt [~en ~] substantiv
{c}

electron volt [electron volts](a unit for measuring the energy of subatomic particles)
noun

elektrosvag adjektiv

electroweak(combination of the electromagnetic and weak nuclear forces)
adjective

elektroteknik [~en] substantiv
{c}

electrical engineering(branch of engineering)
noun
[UK: ɪ.ˈlek.trɪk.l̩ ˌen.dʒɪ.ˈnɪər.ɪŋ] [US: ə.ˈlek.trɪk.l̩ ˌen.dʒə.ˈnɪr.ɪŋ]

electrotechnology(electrical technology and engineering)
noun

Sökhistorik