słownik Niemiecko-Polski »

anprangern w języku polskim

NiemieckiPolski
anprangern [prangerte an; hat angeprangert] Verb

napiętnowaćverb

piętnowaćverb

potępićverb

anprangern [prangerte an; hat angeprangert] Substantiv

posteruneknoun
miejsce pełnienia straży lub służby