Latinsk-Svensk ordbok »

per betyder på svenska

LatinskaSvenska
imperialis [imperialis, imperiale] adjective

kejserligadjektiv
som hör till en kejsare eller kejsarinna

imperialismus [imperialismi] (2nd) M
noun

imperialismsubstantiv

imperium [imperi(i)] (2nd) N
noun

herraväldesubstantiv

herrskapsubstantiv
artighetstitel för gift par; herr och fru

imperiumsubstantiv
centraliserad stat som omfattar flera nationer eller folkslag; stort rike, storstat, välde

kejsardömesubstantiv
ett statsskick med en monark; en stat med ett sådant statsskick

kontrollsubstantiv
stort inflytande i, makt över eller ordning på (någon eller något)

kontrollsubstantiv
undersökning (oftast om att folk gör som de förväntas göra enligt tillämpliga regler)

ordersubstantiv
begäran om att få något, beställning

reglagesubstantiv
regleringsanordning

styresubstantiv
/högsta/ ledning

imperitia [imperitiae] (1st) F
noun

otillräcklighetsubstantiv
känsla att vara otillräcklig

imperium verb

behärskaverb

Imperium Austro-Hungaricum noun

Österrike-Ungernsubstantiv

imperiōsus adjective

befälhavandeadjektiv
som bestämmer

diktatoriskadjektiv
som gäller för en diktator eller diktatur

impermissus | interdictus adjective

förbjudenadjektiv
; som förbjuds, inte tillåten

impersonalis [impersonalis, impersonale] adjective

opersonligadjektiv
inte personlig (utan snarare strikt, formell och mallbunden utan fokus på personliga egenskaper, tankar och känslor)

imperturbatio noun

trankilitetsubstantiv
lugn, oberördhet

imperātor noun

befälhavaresubstantiv
militär som är chef för en enhet eller liknande

imperātrīx noun

kejsarinnasubstantiv

imperītus adjective

oerfarenadjektiv

imperō verb

befallaverb
ge order om

beordraverb

härskaverb

kontrolleraverb
se till att saker är som de ska vara

kontrolleraverb
styra

regleraverb
styra och anpassa något i syfte att optimera dess funktion, särskilt om tekniska hjälpmedel

impropero [improperare, improperavi, improperatus] (1st)
verb

förebråverb
anklaga någon för att vara skyldig till något; placera en skuld på någon

improsperē adverb

dessvärreadverb
som värre är; tyvärr, beklagligtvis

in personam adverb

personligenadverb
själv, inte genom någon annan

incipere verb

anträdaverb
påbörja

begynnaverb
börja, starta, sätta igång

börjaverb
ändra beteende så att något som inte tidigare utförts, utförs regelbundet eller konstant

insuper

ovanför

insuper noun

overheadsubstantiv
administrativa uppgifter

overheadsubstantiv
kortform för overheadprojektor

insuperābilis adjective

oövervinneligadjektiv
som inte kan övervinnas eller besegras

intemperantia [intemperantiae] (1st) F
noun

måttlöshetsubstantiv
det att vara måttlös

inventor | repertor noun

uppfinnaresubstantiv

78910↑

Sökhistorik

    Online ordböcker

    Fler kuriosa