imitor [imitari, imitatus sum] (1st) DEP verb | föregeverb uppge som viktig faktor eller skäl (särskilt om påståendet är medvetet falskt), påstå, skylla på; (falskeligen) ge sig sken av, låtsas imiteraverb härma, apa efter vädraverb ersätta gammal, unken eller skadlig luft med fräsch; ställa ut i friska luften |