Latinsk-Svensk ordbok »

id betyder på svenska

LatinskaSvenska
dimidium [dimidii] (2nd) N
noun

hälftsubstantiv

halvasubstantiv
50 % av något; en av två lika stora delar vilka inte överlappar varandra och som tillsammans utgör helheten

halvasubstantiv
en av två nästan lika stora delar

dimidverb

halveraverb
dela i två likadana halvor

dioxeidium carbonicum | carbonii dioxidum noun

koldioxidsubstantiv
en kemisk förening mellan kol och syre med kemisk formel CO₂; bildas i cellandning och då kolhaltiga ämnen brinner i luft eller syrgas

divido [dividere, divisi, divisus] (3rd)
verb

delaverb
dividera

delaverb
gemensamt med någon ha eller åtnjuta något (t.ex. egenskap, åsikt, glädje, sorg); tillsammans vara med om något eller ta del i något

dela uppverb
dela en större helhet i flera bitar

dela uppverb
efter vissa kriterier dela i grupper

divideraverb
utföra en division; dela ett tal med ett annat tal

söndraverb
dela i två eller flera delar; skilja något från något annat

dolidus adjective

känsligadjektiv
som är väldigt mottaglig för stimuli; ömtålig

känsligadjektiv
som lätt blir upprörd, uppretad eller förnärmad

känsligadjektiv
som reagerar redan för små utslag

kitsligadjektiv
som är lättretad; som ofta och snabbt tar illa vid sig av harmlösa eller välmenande påpekanden

lättretligadjektiv
som lätt retas

ömadjektiv
som smärtar och gör ont, främst vid beröring; även bildligt (om känslighet, om svaghet)

plågsamadjektiv

snarstuckenadjektiv
lättstött

stingsligadjektiv
som lätt blir upprörd eller retad

svidande() som orsakar brännande och stickande smärta, öm
adjektiv

dolidus adverb

smärtsamtadverb
avledning till adjektivet smärtsam

Druida [Druidae] (1st) M
noun

druidsubstantiv
fornkeltisk präst och siare

Duo parietes de eadem fidelia dealbare verb

slå två flugor i en smällverb

dēsidia noun

indolenssubstantiv

slöhetsubstantiv
det att vara slö

dīmidium adverb

halvtadverb

dīvidia noun

orosmålsubstantiv
föremål för oro

dīvidō verb

hålla isär(lyckas) få (två eller flera avgränsade delar av någon helhet) att rumsligt befinna sig på skilda platser, utan direkt fysisk kontakt med varandra
verb

säraverb
dela på, separera; förflytta två föremål så att de ej längre befinner sig intill eller i närheten av varandra

echidna [echidnae] (1st) F
noun

myrpiggsvinsubstantiv
en taxonomisk familj (Tachyglossidae) inom ordningen kloakdjur (Monotremata); individ inom denna familj

egelido verb

tinaverb

töaverb

ellipsoides noun
F

ellipsoidsubstantiv

encephalitis [encephalitidis] (3rd) F
noun

hjärninflammationsubstantiv
inflammation i hjärnan ofta orsakad av ett virus

ephemeris [ephemeridis] noun
F

journalsubstantiv
sammanställning av handlingar som rör en patient

tidskriftsubstantiv
tryckalster som utkommer regelbundet och som behandlar ett visst ämne

epidemiologia noun
F

epidemiologisubstantiv
läran om vad som gör att sjukdom uppstår i en befolkning. Forskningsfältet uppstod med 1800-talets sökande efter epidemiframkallande mikroorganismer, och har med tiden vidgats till att studera miljöfaktorer och idag även genetiska risk- och friskfaktorer.

epidermis noun

överhudsubstantiv
hudens yttersta lager (epidermis, i storleksordningen 0,1 mm tjockt, men tjockleken varierar på olika ställen på kroppen) vilket utgörs av flerskiktat plattepitel ovanpå ett basalmembran som utgör gränsen mot den underliggande läderhuden (dermis)

epididymis noun

bitestikelsubstantiv
organ (epididymis) som förbinder utförsgångarna från en testikel till den motsvarande sädesledaren

4567