Latinsk-Svensk ordbok »

domi betyder på svenska

LatinskaSvenska
domi adverb

hemmaadverb
där man själv eller någon annan bor (i någons hem, hemland eller hemort)

domus [domi] (2nd) F
noun

modehussubstantiv
företag och exklusivt varumärke i modebranschen (särskilt inom haute couture)

ställesubstantiv
egendom, hus, hem

domicilium [domicili(i)] (2nd) N
noun

adresssubstantiv
anger läge, position i form av position för minnescell i ett elektroniskt minne

domicilsubstantiv
hemvist, bostadsort, hemort

domina [dominae] (1st) F
noun

chefsubstantiv
person som leder en grupp personer och fattar beslut i den

damsubstantiv
kvinna (av stånd)

herrinnasubstantiv
kvinnlig motsvarighet till herre; härskarinna; kvinnlig husbonde, matmor, fru (i huset)

härskarinnasubstantiv

dominans noun

dominantsubstantiv
femte tonen i en diatonisk skala; ton som ligger en (ren) kvint över tonartens grundton

dominans adjective

dominantadjektiv
som har en härskande roll inom en sexuell relation

dominantadjektiv
som kommer till uttryck redan i enkel uppsättning (om alleler)

dominari verb

rå påverb
vara överlägsen (t.ex. starkare än andra) och därigenom vara i stånd att besegra någon eller övervinna något; vara övermäktig

dominor [dominari, dominatus sum] (1st) DEP
verb

domineraverb
behärska, härska, råda, ha övertaget, styra, leda

regisseraverb
vara regissör för

övervägaverb
väga tyngre; vara fler än; dominera

dominatio [dominationis] (3rd) F
noun

dominanssubstantiv
det att dominera

dominatrix [dominatricis] (3rd) F
noun

regentsubstantiv

dominus [domini] (2nd) M
noun

herrsubstantiv
artighetstitel för en man

herre(manlig) härskare; överordnad person (man); person (man) som en slav lyder under
substantiv

husbondesubstantiv
hushållets överordnade man (gentemot underlydande tjänstefolk); herre

lordsubstantiv
herre, i Storbritannien och Irland till- och omtalas innehavare av baron-, viscount-, earl- och markisvärdighet som lord med tillägg av namn eller aktuell territoriebeteckning (dock aldrig med förnamn utom endast med förnamn för son till hertig och markis).

monarksubstantiv
statschef i en monarki

señorsubstantiv
spansk eller spansktalande herre

Dominus [domini] (2nd) M
noun

Herresubstantiv
namn (titel) på Gud

Dominica [Dominicae] (1st) F
noun

Dominicasubstantiv

dominica [Dominicae] (1st) F
noun

söndagseftermiddagsubstantiv
eftermiddag på en söndag

Dominica in Palmis noun

palmsöndagsubstantiv
söndagen före stilla veckan

dominium [dominii] (2nd) N
noun

egendomsubstantiv
det någon äger (i synnerhet det som är av större ekonomiskt värde), någons ekonomiska rättigheter

egendomsubstantiv
fastighet (särskilt om större lantgård med tillhörande marker)

ägandesubstantiv

dominulus verb

behärskaverb
klara av, kunna hantera och förstå något, t.ex. ett främmande språk

bemästraverb

dominulus noun
M

magistersubstantiv
lärare, någon som har tagit (filosofie) magisterexamen (fil.mag.) eller förmodas ha gjort det

dominus | possessor noun

ägaresubstantiv
person som äger eller innehar något

domiseda noun

hemmafrusubstantiv
gift kvinna som inte är förvärvsarbetande utan arbetar i hemmet med barnomsorg och hushållsarbete

domitus adjective

spakadjektiv
svag, utmattad, orkeslös, svarslös, tam

tamadjektiv
kraftlös, beskedlig

domitus adverb

medgörligtadverb
; på ett medgörligt sätt

domo [domare, domui, domitus] (1st)
verb

behärskaverb
härska över, ha kontroll över

12