Latinska | Svenska |
---|---|
casus [casus] (4th) M noun | affärsubstantiv fall(mer eller mindre våldsamt och plötsligt) slut på tillvaro fallsubstantiv händelsesubstantiv kasussubstantiv olycksfallsubstantiv olyckshändelsesubstantiv rassubstantiv slumpsubstantiv störtandesubstantiv störtningsubstantiv tillfällighetsubstantiv undergångsubstantiv |
nominativus noun | nominativsubstantiv |
casus autocineticus noun | bilolyckasubstantiv |
ablativus | casus ablativus noun | ablativsubstantiv |
accusativus | casus accusativus noun | ackusativsubstantiv |