Engelsk-Svensk ordbok »

con- betyder på svenska

EngelskaSvenska
conjoined (joined together)
adjective
[UK: kənˈdʒɔɪnd]
[US: ˌkɑːn.ˌdʒɔɪnd]

sammanvuxen [~vuxet ~vuxna]adjektiv

siamesisk [~t ~a]adjektiv

conjoined twin noun
[UK: kənˈdʒɔɪnd twɪn]
[US: ˌkɑːn.ˌdʒɔɪnd ˈtwɪn]

siamesisk tvillingsubstantiv
{c}

conjoint (joined together)
adjective
[UK: kənˈdʒɔɪnt]
[US: kənˈdʒɔɪnt]

förbundenadjektiv

förenadadjektiv

gemensam [~t ~ma]adjektiv

conjugal (of, or relating to marriage, or the relationship of spouses)
adjective
[UK: ˈkɒn.dʒʊ.ɡəl]
[US: ˈkɑːn.dʒə.ɡəl]

äktenskaplig [~t ~a]adjektiv

conjugate [conjugated, conjugating, conjugates] (to inflect (a verb) for each person)
verb
[UK: ˈkɒn.dʒʊ.ɡeɪt]
[US: ˌkɑːn.dʒə.ˈɡeɪt]

böja [böjde böjt]verbCan you conjugate this verb? = Kan du böja det här verbet?

conjugate noun
[UK: ˈkɒn.dʒʊ.ɡeɪt]
[US: ˌkɑːn.dʒə.ˈɡeɪt]

konjugatsubstantiv

conjugation [conjugations] (act of conjugating a verb)
noun
[UK: ˌkɒn.dʒʊ.ˈɡeɪʃ.n̩]
[US: ˌkɑːn.dʒə.ˈɡeɪʃ.n̩]

konjugering [~en ~ar]substantiv
{c}

conjugation [conjugations] (in some languages, one of several classifications of verbs)
noun
[UK: ˌkɒn.dʒʊ.ˈɡeɪʃ.n̩]
[US: ˌkɑːn.dʒə.ˈɡeɪʃ.n̩]

böjning [~en ~ar]substantiv
{c}

konjugation [~en ~er]substantiv
{c}
Swedish verbs are generally divided into four conjugations. = Man brukar dela upp svenska verb i fyra konjugationer.

conjunction [conjunctions] (grammar: word used to join words or phrases)
noun
[UK: kən.ˈdʒʌŋk.ʃn̩]
[US: kən.ˈdʒəŋk.ʃn̩]

bindeord [~et ~]substantiv
{n}

konjunktion [~en ~er]substantiv
{c}

conjunctiva [conjunctivas] (mucous membrane)
noun
[UK: ˌkɑːn.dʒəŋk.ˈtaɪ.və]
[US: ˌkɑːn.dʒəŋk.ˈtaɪ.və]

bindhinna [~n ~hinnor]substantiv
{c}

conjunctivitis (inflammation)
noun
[UK: kən.ˌdʒʌŋk.tɪ.ˈvaɪ.tɪs]
[US: kən.ˌdʒʌŋk.tɪ.ˈvaɪ.tɪs]

bindhinneinflammation [~en ~er]substantiv
{c}

konjunktivit [~en ~er]substantiv
{c}

conjurer [conjurers] (one who conjures)
noun
[UK: ˈkʌn.dʒə.rə(r)]
[US: ˈkʌn.dʒə.rər]

trollkonstnär [~en ~er]substantiv
{c}

conman (confidence trickster)
noun

bondfångare [~n ~, ~fångarna]substantiv
{c}

lurendrejare [~n ~, ~drejarna]substantiv
{c}

conn (to direct a ship)
verb
[UK: ˈkɑːn]
[US: ˈkɑːn]

lotsa [~de ~t]verb

connect [connected, connecting, connects] (make a travel connection)
verb
[UK: kə.ˈnekt]
[US: kə.ˈnekt]

ansluta [~slöt, ~slutit, ~sluten ~slutet ~slutna, pres. ~sluter]verb

connected space (any topological space which cannot be written as the disjoint union of two or more nonempty open spaces)
noun

sammanhängande rumsubstantiv
{n}

connection [connections] (act of connecting)
noun
[UK: kə.ˈnek.ʃn̩]
[US: kə.ˈnek.ʃn̩]

förbindelse [~n ~r]substantiv

connection [connections] (kinship relationship)
noun
[UK: kə.ˈnek.ʃn̩]
[US: kə.ˈnek.ʃn̩]

anknytning [~en ~ar]substantiv
{c}

connective [connectives] (function that operates on truth values)
noun
[UK: kə.ˈnek.tɪv]
[US: kə.ˈnek.tɪv]

konnektivsubstantiv

connective tissue [connective tissues] (type of tissue)
noun
[UK: kə.ˈnek.tɪv ˈtɪ.ʃuː]
[US: kə.ˈnek.tɪv ˈtɪ.ˌsjuː]

bindväv [~en]substantiv

connector (mating pair of devices)
noun
[UK: kə.ˈnek.tə(r)]
[US: kə.ˈnek.tər]

kontaktdonsubstantiv

koppling [~en ~ar]substantiv
{c}

skarv [~en ~ar]substantiv
{c}

skarvdonsubstantiv
{c}

connector (road connecting other roads)
noun
[UK: kə.ˈnek.tə(r)]
[US: kə.ˈnek.tər]

anslutning [~en ~ar]substantiv
{c}

anslutningsväg [~en ~ar]substantiv
{c}

conniption (fit of anger or panic)
noun
[UK: kə.ˈnɪp.ʃən]
[US: kə.ˈnɪp.ʃən]

dampsubstantiv

dillesubstantiv

fnatt [~en]substantiv

frispel [~et ~]substantiv

tuppjucksubstantiv

connive [connived, conniving, connives] (to secretly cooperate with another person or persons in order to commit a crime or other wrongdoing)
verb
[UK: kə.ˈnaɪv]
[US: kə.ˈnaɪv]

konspirera [~de ~t]verb

connoisseur [connoisseurs] (specialist whose opinion is valued)
noun
[UK: ˌkɒ.nə.ˈsɜː(r)]
[US: ˌkɑː.nə.ˈsɝː]

kännare [~n ~, kännarna]substantiv
{c}

6789