Germană | Engleză |
---|---|
knallen [knallte; ist geknallt] Verb | bang◼◼◼verb |
das Knallen Substantiv | slamming◼◼◼noun |
knallend | popping◼◼◼[UK: ˈpɒp.ɪŋ] [US: ˈpɑːp.ɪŋ] |
abknallen [knallte ab; hat abgeknallt] Verb | bump offverb |
abknallend | zapping[UK: ˈzæp.ɪŋ] [US: ˈzæp.ɪŋ] |
draufknallen [knallte drauf; hat draufgeknallt] Verb | slap onverb |
jemandem eine vor den Latz knallen | |
verknallen [verknallte; hat verknallt] Verb | fall for sbverb |
zerknallen [zerknallte; hat zerknallt] Verb | detonate [detonated, detonating, detonates]verb |
zuknallen [knallte zu; ist zugeknallt] Verb | slam [slammed, slamming, slams]◼◼◼verb |
zuknallend | slamming[UK: ˈslæm.ɪŋ] [US: sˈlæm.ɪŋ] |