Swedish | Latin |
---|---|
å substantiv litet vattendrag, i allmänhet större än en bäck men mindre än en flod | rivulus [rivuli](2nd) M |
å interjektion utrop av förvåning eller glädje | eheuinterjection |
åberopa verb | memorōverb |
Åbo substantiv | Aboanoun |
åbrodd substantiv en art (Artemisia abrotanum) inom växtfamiljen korgblommiga växter (Asteraceae); individ av arten åbrodd | abrotonum [abrotoni](2nd) N |
åder substantiv längre spår i berggrund av mineral | vēnanoun |
åder substantiv passage för någonting (särskilt blod eller grundvatten) att flöda genom; kanal | vēnanoun |
åderbråck substantiv sjuklig utvidgning av blodåder | varix [varicis](3rd) C |
åhörare substantiv person som lyssnar, vanligen till ett framträdande eller ett föredrag | audiens [audientis](3rd) M |
åja interjektion uttryck av instämmande | confirmatusinterjection |
åka verb färdas; flytta; med avsikt ändra vilken plats man befinner sig på | eo [ire, ivi(ii), itus]verb |
åkallan substantiv | invocātiōnoun |
åkdon substantiv anordning för transport av personer | vehiculum [vehiculi](2nd) N |
åker substantiv ett större avgränsat stycke odlad mark, vanligen avsedd för framställande av livsmedel i större skala | acer [aceris](3rd) N |
åkerren substantiv ouppodlad gräsbevuxen markremsa längs en åker | prōminensnoun |
åkerspöke substantiv fågelskrämma på åker | formido [formidinis](3rd) F |
åklagare substantiv jurist som tar över polisens förundersökning när en misstänkt finns i ett brottmål, kan väcka åtal | prosecutornoun |
åklagarkammare substantiv åklagarmyndighetens lokala organisation | cognitura [cogniturae](1st) F |
åklagarmyndighet substantiv statlig myndighet som utifrån polismyndighetens brottsutredningar kan väcka åtal i domstol | cognitura [cogniturae](1st) F |
åkomma substantiv sjukdom | |
ål substantiv ormliknande fisk, vanligen av arten Anguilla anguilla, men även av hela familjen ålfiskar | anguilla [anguillae](1st) F |
Åland substantiv | Alandianoun |
ålandsrot substantiv en art (Inula helenium) inom växtfamiljen korgblommiga växter (Asteraceae); individ av arten ålandsrot | heleniumnoun |
Ålborg substantiv | Alburgumnoun |
ålder substantiv tiden som gått sedan födseln, uppkomst eller tillverkningsdatumet; livstid | aetas [aetatis](3rd) F |
ålderdom substantiv det att vara gammal | senectūsnoun |
ålderdom substantiv det att åldras | senescentianoun |
ålderdomlig adjektiv som främst användes tidigare i historien; som i det vardagliga språket inte längre är särskilt vanligt | anciensadjective |
ålderdomlig adjektiv som förlorat eller blivit av med sin aktualitet | priscus [prisca, priscum]adjective |
ålderdomlig adjektiv som inte längre är på modet | priscus [prisca, priscum]adjective |
åldersbestämma verb bestämma åldern på | diesverb |
åldrande substantiv det att bli äldre | senescentianoun |
åldras verb | senescōverb |
åldrig adjektiv gammal, som har hög ålder | annosus [annosa, annosum]adjective |
åldring | |
åldring substantiv det att åldras | senescentianoun |
åldring substantiv gammal person | senex [senis](3rd) M |
åliggande substantiv plikt, formell skyldighet | officium [offici(i)](2nd) N |
ånga verb avsöndra ånga (oftast vattenånga) | vaporverb |
ånga substantiv gasform av ett normalt sett flytande ämne; särskilt om vattenånga | vapor [vaporis](3rd) M |