gå betyder på latinska
| Svenska | Latinska |
|---|---|
| gånger används för att specificera dimensionerna för ett föremål, anges mellan värden för t.ex. längd, bredd och höjd | |
| gångjärn substantiv beslag som används för att förbinda två objekt där det ena skall kunna rotera i förhållande till det andra | cardōnoun |
| gångstig substantiv stig avsedd för eller brukad av fotgängare | sēmitanoun |
| går substantiv dagen innan den idag | herinoun |
| gård substantiv en eller flera bebodda byggnader, vanligtvis på landsbygden | vicus [vici](2nd) M |
| gård substantiv området runt ett hus | āreanoun |
| gårdag substantiv | herinoun |
| gås substantiv fågel från släktena Anser eller Branta i familjen andfåglar | anser | avicanoun |
| gåsgam substantiv | Gyps fulvusnoun |
| gåshud substantiv | cutis anserinanoun |
| gåskarl substantiv | anser [anseris](3rd) C |
| gåta substantiv | aenigma [aenigmatis](3rd) N |
| gåtfull adjektiv svår att förstå sig på | aenigmaticus [aenigmatica, aenigmaticum]adjective |
| gåva substantiv något som en person eller institution ger till en annan person eller institution, ofta för att visa uppskattning eller uppmuntran | donum [doni](2nd) N |
| angå verb vara relevant för eller beroende av; ha att göra med; gälla; röra; beröra; vara någons eller någots sak | attingōverb |
| angående | |
| Asgård substantiv boplats för asarna i nordisk mytologi | Asgarthusnoun |
| avgå verb lämna en förtroendepost i en organisation | abireverb |
| avgång substantiv det att ett fordon /som transporterar många passagerare/ påbörjar en resa | abitio [abitionis](3rd) F |
| avgång substantiv det att någon avgår från en post; det att någon säger upp sig | abdicatio [abdicationis](3rd) F |
| bangård substantiv spårsystem vid en större järnvägsstation, särskilt där lok och vagnar förvaras, kopplas isär och kopplas ihop | |
| begå verb fira viss högtid | ambulo [ambulare, ambulavi, ambulatus](1st) INTRANS |
| begå verb utföra och därmed göra sig skyldig till viss gärning | commendōverb |
| begåvning substantiv | donum [doni](2nd) N |
| bläsgås substantiv | Anser albifronsnoun |
| bondgård substantiv | vicus [vici](2nd) M |
| bortgång substantiv | abitio [abitionis](3rd) F |
| bortgången adjektiv perfektparticip av gå bort | dēfūnctaadjective |
| dalgång substantiv långsträckt dal; i horisontalplanet utsträckt fördjupning på jordens yta, innesluten mellan kullar, berg eller andra höjder | vallis [vallis](3rd) F |
| dubbelgångare substantiv person som är så lik en annan person att han kan förväxlas med denne | sosianoun |
| en gång för alla adverb slutligen, rejält, för gott | semel pro semperadverb |
| fortgå verb pågå hela tiden (i nuet och i framtiden) | continuo [continuare, continuavi, continuatus](1st) TRANS |
| framgång substantiv det att lyckas med något och uppnå eller överträffa bestämda mål eller förväntningar | successus [successus](4th) M |
| framgångsrik adjektiv som har (nått) stor framgång; som det går mycket bra för; med många positiva händelser och få missöden | efficax [efficacis (gen.), efficacior -or -us, efficacissimus -a -um]adjective |
| fruktträdgård substantiv | pōmāriumnoun |
| fullgången adjektiv fullt utvecklad, som har fullbordats | maturus [matura -um, maturior -or -us, maturissimus -a -um]adjective |
| föregå verb komma före (något annat, t.ex. i tiden) | praecēdōverb |
| föregående adjektiv som kommer /direkt/ tidigare än något annat (t.ex. i tiden eller i någon annan ordningsföljd) | antiquus [antiqua -um, antiquior -or -us, antiquissimus -a -um]adjective |
| föregångare substantiv | praecursor [praecursoris](3rd) M |
| förgå verb förflyta, försvinna, förlida | transireverb |
