skal latinul
| Svéd | Latin |
|---|---|
| skal substantiv hårt yttre skelett hos många djur | putāmennoun |
| skal substantiv hölje eller yta som döljer eller skyddar något | cortex [corticis](3rd) C |
| skala verb avlägsna skalet eller annat hölje från något (t.ex. potatis) | glubereverb |
| skalbagge substantiv individ inom taxonomiska ordningen skalbaggar (Coleoptera) som kännetecknas av deras hårda, skallika främre täckvingar vilka täcker och skyddar ett par bakre flygvingar vid vilotillstånd | coleopterum [coleopteri](2nd) N |
| skald substantiv diktare, poet | poeta [poetae](1st) M |
| skaldjur substantiv djur med yttre skelett ofta kallat skal | concha [conchae](1st) F |
| skalk (hård) kant av bröd, ost eller liknande substantiv | crusta [crustae](1st) F |
| skalkas verb spela ett spratt, skoja, skämta | iocorverb |
| skall substantiv det starka ljud en hund eller varg frambringar via munnen | lātrātusnoun |
| skalla verb stöta till med huvudet | arietō (capite)verb |
| skalle substantiv del av ett ryggradsdjurs skelett som utgör huvudet | |
| skallerorm substantiv | quatiatornoun |
| skallig adjektiv som har ringa eller inget hår på hjässan | calvus [calva -um, calvior -or -us, calvissimus -a -um]adjective |
| skallning substantiv det att skalla | arietatio [arietationis](3rd) F |
| skallra verb göra ljud som en skallra, skramla, rassla | crepundiaverb |
| skallra substantiv leksak för spädbarn som fungerar på samma sätt som musikinstrument | crepundianoun |
| skalp substantiv huvudsvål, ofta även med avseende på vidhängande hår | calva [calvae](1st) F |
| skalpell substantiv | scalpellum [scalpelli](2nd) N |
| skalv substantiv det att skälva; skälvning, skakning | conquassatio [conquassationis](3rd) F |
| skalär substantiv | ascendonoun |
| adventskalender substantiv | |
| avskalad adjektiv alldeles enkel genom att allt onödigt och oväsentligt tagits bort, ren och enkel | subtilis [subtile, subtilior -or -us, subtilissimus -a -um]adjective |
| dansk skalle substantiv det att med stor kraft slå sin panna mot en motståndares ansikte | arietatio [arietationis](3rd) F |
| dumskalle substantiv dum person (i betydelsen ointelligent, korkad; inte i betydelsen elak) | bardus [Bardi](2nd) M |
| dödskalle substantiv | calva [calvae](1st) F |
| flintskallig adjektiv som saknar hår på huvudet | calvus [calva -um, calvior -or -us, calvissimus -a -um]adjective |
| fårskalle substantiv person som anses dum i huvudet | stultus [stulti](2nd) M |
| födelsedagskalas substantiv födelsedagsfest | nātālicianoun |
| hundskall substantiv | latratus [latratus](4th) M |
| iskall adjektiv kall som is; mycket kall, helst under 0℃ | gelidus [gelida, gelidum]adjective |
| marskalk substantiv person som vid högtidliga tillfällen anvisar platser m m; manlig deltagare i brudfölje | marescalcusnoun |
| marskalk substantiv titel för mycket hög militär befälhavare i vissa länder | marescalcusnoun |
| nötskal substantiv skal på en nöt | naucum [nauci](2nd) N |
| potatisskal substantiv | glubonoun |
| påläggskalv substantiv framtidsperson som man satsar på; person som utväljs till att senare användas för viss (ansvarsfull) uppgift och som därför erhåller meriterande uppdrag | persona [personae](1st) F |
| seneskalk substantiv högt uppsatt ämbetsman och hovfunktionär i medeltiden | senescalcusnoun |
| snäckskal substantiv vanligtvis spiralformat skal av kalk på snäcka, som skydd mot uttorkning och predation, även använt som fodertillskott till värphöns | cochlea [cochleae](1st) F |
