Svéd-Latin szótár »
kastare latinul
| Svéd | Latin |
|---|---|
| kast substantiv det att kasta något | iactusnoun |
| kasta verb genomföra spontan abort hos djur | iacioverb |
| kasta verb göra sig av med utan förmånstagare, kassera som sopor | iacioverb |
| kasta verb med hävarm förpassa till luftburen bana | iacioverb |
| kasta verb sy med kaststygn | iacioverb |
| kasta pärlor åt svin verb ödsla något värdefullt på någon som inte kan uppskatta det eller inte förstår värdet av det, öda sina krafter på ovärdiga | |
| kasta sten i glashus verb vara en hycklare, en hypokrit; kritisera någon annan för något som man själv gör sig skyldig till | |
| kastanj substantiv typ av stor, oregelbunden nöt med (röd)brun färg | castanea [castaneae](1st) F |
| kastanjefärgad adjektiv | Alpinae lecticae vectoradjective |
| kastanjeträd substantiv | castanea [castaneae](1st) F |
| kastanjett substantiv ett rytminstrument (två hopbundna urholkade träplattor som slås mot varandra) | crotalum [crotali](2nd) N |
| kastkort substantiv | abicionoun |
| kastrat substantiv kastrerad person, snöping | castratus [castrati](2nd) M |
| kastrera verb operera bort könskörtlarna | castratioverb |
| kastrerad adjektiv ; som har kastrerats | sectāriusadjective |
| kastrull substantiv köksredskap av metall avsett att koka saker i, framförallt råvaror till mat | cacubusnoun |
| avkastning substantiv | reditus [reditus](4th) M |
| förkasta verb avvisa, bortstöta; avslå; tillbakavisa | negōverb |
| förkastande substantiv det att förkasta | reiectiōnoun |
| förkastlig adjektiv som inte bör eller är värd att godkännas eller accepteras, särskilt om något som bör ogillas eller klandras | repudiōsusadjective |
| förkastning substantiv | culpa [culpae](1st) F |
| granatkastare substantiv vapen som skjuter (kastar) granater på medellångt avstånd; förkortas grk | mortāriumnoun |
| hästkastanj substantiv en art i familjen kinesträdsväxter från sydvästra Balkan (Aesculus hippocastanum) | castanea [castaneae](1st) F |
| sarkastisk adjektiv som är elak på ett skämtsamt sätt (jfr sarkast och sarkastiker) | dicax [dicacis (gen.), dicacior -or -us, dicacissimus -a -um]adjective |
| sarkastisk adjektiv som kännetecknas av sarkasm | dicax [dicacis (gen.), dicacior -or -us, dicacissimus -a -um]adjective |
| smutskasta verb kasta smuts på någon eller något, vanligen bildligt | linōverb |
| strålkastare substantiv lampa i fronten på ett fordon | pharusnoun |
| tärningen är kastad anger att någonting har satts i gång, påbörjats; spelet har börjat | |
| underkasta verb foga sig, utsätta sig för | subicereverb |
| underkastelse substantiv det att underkasta sig | summissiōnoun |
| utkast substantiv halvfärdigt dokument, plan eller dylikt | perflātusnoun |
| utkastare substantiv avlopp (pip) för regnvatten; i änden av eller i stället för stuprör | silānusnoun |
| utkastare substantiv dörrvakt med befogenhet att kasta ut olämpliga gäster | ostiāriusnoun |
