bonde latinul

Svéd	Latin
bonde substantiv lantarbetare som äger egen bondgård	agricola [agricolae](1st) M noun
bondeoffer substantiv oskyldig person som får lida för andras skull	caper emissariusnoun M
bondestenålder substantiv tidsålder som kännetecknas av att människor började odla grödor och hålla sig med boskap (i Sverige från omkring år 4000 f.v.t. genom migration söderifrån)	Neolithicumnoun
husbonde substantiv hushållets överordnade man (gentemot underlydande tjänstefolk); herre	dominus [domini](2nd) M noun
småbonde substantiv	agrestis [agrestis](3rd) M noun
vagabondera verb stryka omkring	errōverb

Korábban kerestél rá